När näringsverksamhet bedrivs är det tillåtet att göra avdrag för sådana utgifter som har lagts ut i syfte att förvärva eller bibehålla inkomster. Vissa utgifter kostnadsföras omedelbart, vilket innebär att avdrag kan göras samma beskattningsår. För vissa andra utgifter gäller istället att en kostnadsföring genom så kallade värdeminskningsavdrag. Med detta menas att årliga avdrag görs motsvarande tillgångens värdeminskning. Andra utgifter skall istället kostnadsföras då en tillgång säljs eller överlåts på liknande sätt. Det är dessutom möjligt att som kostnad ett beskattningsår räkna avsättningar för framtida utgifter vilka har samband med det aktuella räkenskapsåret. Den så kallade matchningsprincipen föreskriver att redovisning av intäkter skall anknytas till alla kostnader som hänförs till intäkten. Det finns flera olika sorters utgifter som kan uppkomma vid en tidpunkt men i den här artikeln skall belysas hur valutakursförändringar samt avsättningar för vissa framtida utgifter, som inte behandlas särskilt i lagen, behandlas skattemässigt.
Valutakursförändringar
När resultatet i näringsverksamheten skall beräknas skall detta göras i svenska kronor. Detta kan leda till problem med att beräkna inkomsten. Om en transaktion i näringsverksamheten har skett i en utländsk valuta skall inkomsten och utgiften räknas om till svenska kronor med utgångspunkt i den valutakurs som gällde den dag då fordran eller skulden uppkom. Som exempel kan nämnas att om varor har sålts för 1000 USD och kursen på leverensdagen (vilket är den dag då fordran uppkommer) är 5,6 kronor anses en intäkt på 5600 svenska kronor ha uppkommit i verksamheten. Dock kommer antingen en fordran eller en skuld i utländsk valuta uppkomma om betalning inte sker direkt. En sådan fordran eller skuld skall bokföras i svenska kronor och, som nämnts ovan, enligt den valutakurs som gällde dagen då antingen fordran eller skulden uppkom. Om fordran eller skuldens värde sedan ändras kommer antingen en vinst eller en förlust uppkomma. Därför finns en skatterättslig regel som föreskriver att skulder, fordringar, kontanter och avsättningar i utländsk valuta skall värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Detta innebär att alla poster i utländsk valuta omvärderas vid utgången av beskattningsåret. En sådan omvärdering kan medföra antingen en valutakursvinst eller valutakursförlust som redovisas som resultat i verksamheten.
Avsättningar för andra framtida utgifter
Vissa avsättningar för framtida utgifter regleras specifikt i lagen, som exempelvis framtida garantiutgifter, framtida pensionsutgifter och kostnader för utbränt kärnbränsle. Då det gäller övriga utgifter måste ställning tas till om en avsättning är motiverad enligt god redovisningssed (d.v.s. regler och rekommendationer som gäller för redovisning). Om en avsättning godtas enligt god redovisningssed skall den i regel nämligen även godtas skattemässigt. Enligt regler gällande årsredovisning föreskrivs att avsättning skall göras för sådana förpliktelser som är hänförliga till det aktuella räkenskapsåret eller tidigare räkenskapsår och som antingen är säkra eller sannolika till sin förekomst. Detta gäller även om det är osäkert hur stor förpliktelsen kommer att bli eller när den kommer infrias. För att avdragsrätt skall medges förutsätts således att följande kriterier är uppfyllda:
1. Utgiften skall bero på verksamhet som bedrivits under det aktuella eller tidigare beskattningsår, det krävs således att avsättningen inte har samband med ett senare beskattningsår.
2. Det måste vara tillräckligt sannolikt att en utbetalning kommer behöva göras i framtiden.
Vidare gäller att avsättningen skall beräknas till det värde de förväntade utgifterna uppgår till då avsättningen görs. Vidare medges inte avdrag för avsättningar för framtida reparationer trots att åtgärderna kan avse slitage som uppkommit under det aktuella året eller tidigare år. Sådant slitage beaktas istället genom värdeminskningsavdrag.