I affärsförhållanden uppkommer ofta situationer där avtalsparter måste lämna känslig information, som de önskar hålla hemlig, till varandra. Det kan handla om företagshemligheter, know-how och annat som ett företag inte vill skall bli allmänt känt. Genom ett sekretessavtal kan man förpliktiga ena eller båda parterna att hemlighålla sådan information. Sekretessavtalet innebär nämligen att antingen den ena eller båda parterna förklarar att denne inte skall lämna ut viss information till utomstående. Det finns två olika former av sekretessavtal; ensidiga och ömsesidiga. Det ensidiga sekretessavtalet används när endast en av parterna skall vara skyldig att iaktta sekretess och det ömsesidiga sekretessavtalet tillämpas när det är båda parterna som skall iaktta sekretess.
Finns det något skydd i lag?
När det gäller företagshemligheter finns det ett visst lagstadgat skydd. Med företagshemligheter menas hemlig information om en näringsidkares affärer som skulle skada näringsidkaren om den röjdes. Det kan handla om ritningar, tekniska modeller, personers kunskap m.m. Dock är det skydd som finns i lagen begränsat eftersom det endast gäller för obehöriga angrepp, d.v.s. när någon utan tillstånd bereder sig tillgång till information. Detta innebär att om någon får information utlämnad till sig och denne sedan lämnar ut informationen utan tillstånd har inte ett obehörigt angrepp begåtts.
Varför skall man använda sekretessavtal?
Det relativt svaga och i många fall otillräckliga lagskyddet leder till att det i många situationer kan vara mycket angeläget att upprätta ett sekretessavtal. Om ett avtal tecknas och någon av parterna sedan bryter mot detta är det väsentligen mycket lättare för motparten att få skadestånd än något om sekretessavtal inte finns, speciellt med tanke på att den som blir utsatt för ett obehörigt angrepp har att visa att det är fråga om just ett obehörigt angrepp. I sekretessavtalet kan avtalsparterna skydda sig mot skador genom att exempelvis avtala om vite, vilket kan vara bra då det ibland kan vara mycket svårt att föra bevisning gällande skador på grund av brott mot sekretess. Med vite menas ett fastställt belopp som skall utgå som en reprimand mot ett avtalsbrott. Eftersom det krävs synnerliga skäl för att en arbetstagare skall bli skadeståndsskyldig för röjande av företagshemligheter efter anställningens upphörande kan det vara en bra idé att upprätta ett sekretessavtal i anställningsförhållanden. Genom att upprätta ett sekretessavtal kan arbetsgivaren på så vis hindra arbetstagaren från att skada arbetsgivaren genom att röja känslig information om företaget som den anställde fått tillgång till i sin anställning.
Vad skall ett sekretessavtal innehålla?
Det är viktigt att tänka över hur man skall formulera sekretessavtalet då det endast är det som finns intaget i avtalet som kommer att omfattas av sekretessen. Avtalsparterna kan exempelvis komma överens om att endast viss, i avtalet, specificerad information skall omfattas av sekretessen eller att all information som lämnas mellan parterna skall omfattas. Vidare måste avtalsparterna tänka över hur lång tid sekretessen skall gälla, om information får lämnas ut till någon, i avtalet angiven, part eller inte alls och exakt vilka påföljder som kan vidtas för det fall någon av parterna skulle bryta mot avtalet. Hur man upprättar ett sekretessavtal finns inte reglerat i någon lagstiftning och det är därför upp till parterna att själva bestämma vad avtalet skall innehålla. Det är vanligt att avtalet, förutom angivelse av avtalsparterna, innehåller en förklaring av bakgrunden till avtalet, avtalets begränsning samt en reglering av påföljder vid brott mot avtalet.