Kollektivavtal är vanliga inom arbetslivet och kännetecknas av att de ingås mellan en arbetsgivare, alternativt en arbetsgivarorganisation, och en arbetstagarorganisation. Kollektivavtalen innehåller villkor för vad arbetsgivaren får avtala om i anställningsavtal. Innan ett kollektivavtal har ingåtts har både arbetsgivaren och arbetstagarorganisationerna rätt att vidta stridsåtgärder för att utöva press på motparten att gå med på olika avtalsvillkor. När ett kollektivavtal har tecknats har parterna inte längre rätt att vidta stridsåtgärder. Man brukar säga att med kollektivavtalet uppstår fredsplikt mellan parterna. Detta har lett till att en stor del av arbetsmarknaden regleras av kollektivavtal.
Kollektivavtalets olika nivåer
Kollektivavtal kan ingås på tre olika nivåer: nationell nivå, lokal nivå och företagsnivå. När kollektivavtal ingås på en nationell branschöverskridande nivå företräds arbetstagarsidan av organisationer som SACO, LO eller TCO alternativt en förhandlingskartell som exempelvis PTK. Svenskt Näringsliv, Sveriges kommuner och Landsting eller Arbetsgivarverket är organisationer som företräder arbetsgivarsidan. De avtal som tecknas på en branschöverskridande nivå är oftast samarbets- eller huvudavtal, som anger regler för mera ingående avtalsförhandlingar. Förbundsavtal är de viktigaste avtalen som sluts på branschnivå. Dessa ingås mellan arbetsgivarorganisationer och rikstäckande fackförbund och anger ofta villkor kring de vanligaste frågor som kan uppkomma i ett anställningsförhållande. På lokal nivå sluts avtal mellan arbetsgivare och lokala arbetstagarorganisationer som är bundna av förbundsavtal. Dessa avtal brukar i sin tur reglera hur förbundsavtalen skall tillämpas eller anpassas för ett specifikt företag. Slutligen är företagsavtal en sorts lokala avtal som förhandlats fram mellan en arbetsgivare som inte är bunden av något förbundsavtal och en eller flera fackföreningar.
Kollektivavtalets bindande verkan
Något som är speciellt med kollektivavtal är att de inte enbart är bindande för de avtalsslutande parterna, utan även för deras medlemmar. Detta innebär att både arbetstagare och arbetsgivare, vilka är medlemmar i en arbetstagar- respektive arbetsgivarorganisation, blir bundna av avtal som tecknas av deras respektive organisationer. Denna bundenhet uppkommer automatiskt i och med medlemskapet. När någon blir medlem i en arbetsgivar- eller arbetstagarorganisation efter att ett kollektivavtal har tecknats blir även den nya medlemmen bunden av avtalet. Dock gäller detta bara om medlemmen i fråga vid ingåendet inte är bunden av ett annat kollektivavtal. När en medlem utträder ur föreningen upphör inte avtalsbundenheten för medlemmen. Det är först när avtalsperioden går ut som medlemmen upphör att vara bunden av kollektivavtalet. Vidare är kollektivavtal endast bindande inom ett specifikt tillämpningsområde. Exempelvis kan kollektivavtal gälla endast för arbetstagare, vilket innebär att en arbetsgivare inte behöver tillämpa kollektivavtalet när denne anlitar utomstående uppdragstagare. Det är vanligt att olika kollektivavtal gäller enbart för tjänstemän eller arbetare.
Kollektivavtalets verkan i förhållande till lagen
Med kollektivavtal kan arbetsgivare och arbetstagarorganisationer avtala bort eller ändra lagregler som annars är tvingande, d.v.s. inte möjliga att i annat fall avtala om. Många regler inom arbetsrätten får endast frångås om det är till förmån för arbetstagaren. Dock kan man i kollektivavtal avtala om annat när det gäller vissa lagregler.
Motstridiga avtalsbestämmelser
Eftersom kollektivavtalet är bindande blir en eventuell överenskommelse som strider mot kollektivavtalet ogiltig. Att en otillåten avtalsbestämmelse tagits in i ett anställningsavtal leder inte till att anställningsavtalet blir ogiltigt, utan att bestämmelsen ersätts med kollektivavtalsbestämmelsen istället. Vidare är arbetsgivaren genom kollektivavtalet ofta förpliktigad att tillämpa kollektivavtalets villkor även för en arbetstagare som inte är medlem i den arbetstagarorganisation med vilken arbetsgivaren ingått kollektivavtal. Om arbetsgivaren inte iakttar detta kan arbetsgivaren bli skadeståndsskyldig gentemot arbetstagarorganisationen.