En handelsagent är en näringsidkare som har slutit ett avtal med en annan näringsidkare om att självständigt och varaktigt sälja eller köpa varor för denne, motta anbud för denne eller sluta avtal för honom. Man kallar handelsagentens uppdragsgivare för huvudman. I samband med avtalsförhållandet mellan handelsagenten och huvudmannen kan det uppstå problem vad gäller vissa omständigheter. Denna artikel skall nu ge en kort överblick över några viktiga delar av ett handelsagenturavtal och försöka visa på några områden som kan vara särskilt problematiska att bedöma.
Inledningsvis något närmare om hur man fastställer om man verkligen har att göra med ett avtal som gäller handelsagentur, eller rättare sagt: vem räknas som en handelsagent? Utgångspunkten får vara att ett avtal mellan två näringsidkare, som betecknas som ett avtal om handelsagentur också är just detta. Vidare måste dock särskilt påpekas att det gäller just avtal mellan två näringsidkare. En privatperson kan aldrig vara en agent och inte heller är det möjligt att egentligen ha ett anställningsförhållande, men kalla detta för en handelsagentur. I de två sistnämnda fallen gäller att vad man har kallat avtalet inte har avgörande betydelse. Istället skall man se till det faktiska förhållandet. Om agenten bara företräder ett enda företag, får en fast ersättning, är väldigt beroende av huvudmannen, inte är speciellt självständig och så vidare kan det förstås ligga nära till hands att se denne som en anställd.
Vidare kan det vara intressant att granska vilka skyldigheter en agent har. Denne har till att börja med ett lojalitetskrav på sig gentemot sin huvudman. Generellt kan man säga att han skall anstränga sig både för att inhämta anbud och sluta avtal, han skall kommunicera med sin huvudman om både det han har gjort och övriga förhållanden som kan vara viktiga och slutligen skall han följa huvudmannens instruktioner i den mån det är skäligt. Man kan sammanfattningsvis säga att ett handelsagenturavtal präglas av ett nära samarbete där båda parter måste agera lojalt mot varandra och verkligen arbeta tillsammans. Tröskeln för avtalsbrott på grund av illojalt beteende är antagligen inte speciellt hög i den här sortens avtal.
Om det uppstår konflikter i avtalsförhållandet eller parterna av andra skäl vill säga upp sitt samarbete gäller vissa särskilda regler. I likhet med exempelvis kommissionsavtal finns dock särskilda regler om uppsägningstid, ett handelsagenturavtal kan inte bara sägas upp från en dag till en annan. Om avtalet är ingånget på obestämd tid, det vill säga utan någon fixerad slutpunkt, gäller att uppsägningstiden är en månad under det första året av deras avtalsförhållande. Efter första året kommer uppsägningstiden att bli ett år längre för varje nytt påbörjat år. Den maximala uppsägningstiden är dock sex månader. Parterna kan till viss del frångå denna tid, men minsta möjliga uppsägningstid är dock tre månader, om avtalsförhållandet varat tre år eller längre. Har man istället ingått avtalet på bestämd tid upphör avtalet när denna tid har gått till ända. Här bör dock noteras att om avtalsförhållandet fortsätter efter den bestämda tidens utgång, så övergår avtalet automatiskt till att bli ett avtal på obestämd tid.
Under vissa omständigheter får handelsagenturavtal sägas upp direkt, utan någon uppsägningstid. Det rör sig då om förhållanden där motparten inte har skött sig och alltså inte har följt vad han har åtagit sig enligt avtalet. Dock krävs att avtalsbrottet är väsentligt för motparten och att motparten insåg detta. Andra omständigheter kan också ligga till grund för rätten att omedelbart säga upp avtalet, exempelvis brott mot de allmänna lojalitetsförpliktelserna.
Slutligen bör sägas något om hur agenten får betalt, bestämmelserna om provision. Dessa regler kan skapa problem, inte bara under avtalsförhållandet, utan också efter att det har tagit slut. Under tiden som avtalet består skall agenten få provision. Ofta avtalas förstås om denna storlek, men skulle så inte vara fallet gäller att provisionen skall uppgå till det som är sedvanligt. Provision ges endast för sådana avtal somhar kommit till stånd genom agentens medverkan, om agenten tidigare har skaffat en kund som sedan sluter avtal och för alla försäljningar inom ett område som agenten har exklusiv rätt till. Även när avtalsförhållandet har tagit slut kan agenten, under vissa omständigheter, ha rätt att få provision. Ett avgångsvederlag skall dessutom utbetalas, vars storlek bedöms efter skälighet och i vilken mån handelsagenten har bidragit till huvudmannens handel och kundstock.