När det gäller vård av varan finns det förpliktelser som blir aktuella för såväl säljaren som köparen. Man talar ofta om att huvudprincipen är att parterna har en skyldighet att visa varandra lojalitet, även i en situation då någon gjort sig skyldig till ett avtalsbrott. Man är skyldig att i största möjliga mån vidta skäliga åtgärder för att undvika att motparten drabbas av förlust. Det kan vara bra att här poängtera att man alltså är skyldig att vidta endast de åtgärder som kan ses som skäliga. Naturligtvis kan det inte rimligen krävas av en att man, när motparten gjort sig skyldig till avtalsbrott, vidtar åtgärder som blir oskäligt betungande för en själv. När det vidare gäller huvudprincipen för vem som skall ha vård av varan talar man om att det är den part som har varan i sin besittning eller som kan ta besittning av varan, utan särskilda olägenheter när den andre parten inte har möjlighet till det.
Säljarens vårdplikt
För att vårdplikten ens skall inträda för säljaren krävs det att säljaren antingen har varan i sin besittning eller annars kan ta hand om den. När köparen inte hämtar varan vid den tidpunkt man avtalat om eller när han inte tar emot varan, så har säljaren en skyldighet att vidta skäliga åtgärder för vård av varan. Säljaren har också denna skyldighet när det rör sig om situationer då varan av någon anledning, som beror på köparen, inte överlämnas till honom. Vad säljaren alltså skall göra, det vill säga vad vårdplikten rent praktiskt innebär för honom, är att han skall försöka se till att varan inte försämras eller förstörs på något sätt som innebär att köparen lider skada på grund av att man lämnat varan utan att någon tagit hand om den, det vill säga att man lämnat den utan vård. Vad vårdplikten därmed innebär för säljaren är att han för köparens räkning skall vidta skäliga åtgärder för vård av varan. Vad som gör det hela lite osäkert är att man väljer uttrycket skäligt. Det kan vara svårt att förstå vad som menas med skäligt, vilka åtgärder skall anses som skäliga och vilka åtgärder kan anses falla utanför skälighetsbedömningen och således befria säljaren från skyldigheten till vårdplikt?
Det som finns att tillgå för att öka förståelsen av skälighetsbedömningen är allmänna riktlinjer för vad som vägs in i bedömningen och givetvis kan man också se till rättspraxis, det vill säga hur man i domstol tidigare bedömt liknande situationer. För bedömningen av vad som är en skälig åtgärd tittar man på vad det är för typ av vara, vad säljaren har för möjligheter att förvara varan och se till att den hålls i gott skick och givetvis vad den specifika varan kräver för typ av underhåll och förvaring, det kanske exempelvis är en vara som måste förvaras i särskild temperatur och så vidare. Man ser också till vad säljaren har för möjligheter att se till att varan vårdas, om det är så att varan inte finns hos säljaren, utan på någon annan plats. Säljarens organisation i övrigt vägs också in.
Köparens vårdplikt
För att vårdplikten skall inträda för köparen krävs det att köparen tagit hand om varan. Det kan också vara så att varan sänts till honom och hålls tillgänglig för honom på bestämmelseorten, då har köparen en skyldighet att ta hand om varan. För köparen blir vårdplikten aktuell i de situationer när han antingen vill häva köpet eller när det finns ett fel i varan och han kräver omleverans. För att köparen skall bli skyldig att vidta aktiva åtgärder för att ta hand om varan krävs det att varan kan tas om hand av honom utan att betalning sker samt utan oskälig kostnad eller olägenhet. Om det däremot i en sådan situation är så att antingen säljaren själv eller någon på hans sida kan ta hand om varan och befinner sig på bestämmelseorten, så har köparen ingen skyldighet att göra det. Köparens ansvar när det gäller vårdplikten ser ut som så att han åtminstone skall försöka se till att varan inte förstörs eller försämras på ett sådant sätt att det innebär att säljaren lider skada på grund av att varan inte vårdats. Ansvarsdelen ser alltså ut för köparen som den gör för säljaren. Köparen skall följaktligen kort sagt vidta skäliga åtgärder för vård av varan. Precis som när det gällde säljarens vårdplikt blir det aktuellt att göra en skälighetsbedömning. I bedömningen använder man sig av samma riktlinjer som när det gäller säljaren. Man tar hänsyn till vad det är för typ av vara, vad varan kräver i form av lagring och underhåll. Man tar även hänsyn till vad köparen har för möjligheter att lagra varan och se till att den hålls i bibehållet skick.
Ersättning
Vad som gäller beträffande rätten till ersättning för vårdkostnad är först och främst att den föreligger för sådana kostnader som åsamkats den vårdpliktiga parten på grund av att han tagit hand om varan. Man kan endast få ersättning för kostnader och utgifter som är att anse som försvarliga. De åtgärder som varit nödvändiga och motiverade för att man skall kunna uppfylla vårdplikten är alltså de enda som berättigar parten till ersättning för vårdkostnad.