Villkorlig dom


Villkorlig dom är en av de påföljder som man kan komma att dömas till ifall man begått ett brott. Normalt sett föreskrivs böter eller fängelse som straff i samband med beskrivningar av de respektive brott som förekommer; det brukar alltså inte i samband med brottsbeskrivningarna anges att villkorlig dom skall utdömas som straff. Emellertid finns det annan lagstiftning som stadgar att villkorlig dom kan komma ifråga i vissa fall där fängelse annars skulle ha varit det huvudsakliga alternativet.

Villkorlig dom ses som en mildare påföljd än vad fängelse gör (och också mildare än alternativet skyddstillsyn). Därför kommer villkorlig dom framförallt ifråga ifall det finns någon form av förmildrande omständighet, eller andra förhållanden, som gör att en gärningsman inte bör dömas till fängelse trots att det begångna brottet har fängelse i straffskalan. Som exempel på omständigheter som kan tänkas motivera att en gärningsman döms till villkorlig dom istället för till fängelse är att denne aldrig tidigare gjort sig skyldig till något brott, att gärningsmannen lever under ordnade förhållanden samt att risken för att denne skall begå nya brott bedöms som låg.

Det är vanligt att villkorlig dom kombineras med böter och samhällstjänst. En gärningsman som ådöms villkorlig dom kan samtidigt dömas till maximalt 200 dagsböter – detta även ifall böter inte normalt sett är stadgat för brottet ifråga. Också samhällstjänst kan som sagt bli aktuellt, men endast ifall gärningsmannen går med på detta. Samtycker gärningsmannen till att den villkorliga domen förenas med samhällstjänst, så kan samhällstjänst i mellan 40 och 240 timmar dömas ut. Gärningsmannen förpliktigas då att utföra oavlönat arbete under det antal timmar som fastslagits.

Villkorlig dom innebär att en 2 år lång prövotid gäller för den dömde, från det att domstolsdomen angående straffet träder ikraft. Under prövotiden är den dömde skyldig att vara skötsam och som fastslaget utföra eventuell samhällstjänst som denne ålagts i samband med den villkorliga domen. Den dömde skall också sträva efter att skapa en bra personlig ekonomi och försöka försörja sig själv efter bästa förmåga. Har den dömde förpliktigats att betala skadestånd till den eller dem som drabbats av den brottsliga gärningen är den dömde dessutom skyldig att göra sitt bästa för att kunna betala det utdömda skadeståndet. I vissa speciella fall kan domstolen vidare ha ålagt den dömde att rent praktiskt hjälpa en person vars egendom skadats på grund av den dömdes brottsliga agerandet, exempelvis genom att utföra arbete med ändamålet att reparera eller begränsa den skada som uppkommit.

Skulle den dömde inte uppfylla de villkor som gäller för den villkorliga domen (till exempel föreskrifter rörande samhällstjänst) eller på annat sätt missköta sig under prövotiden, så kan det komma att resultera i ett antal konsekvenser. Vid lindrigare fall av misskötsel kan domstolen exempelvis ge den dömde en varning på grund av agerandet. Det kan även förekomma att domstolen ändrar (eller utökar) vissa tidigare meddelade föreskrifter, till exempel angående skyldigheten att betala skadestånd inom en viss tid. I mer allvarliga fall av misskötsel kan den villkorliga domen undanröjas och istället ersättas med någon annan slags påföljd; vanligen fängelse.

Bläddra bland juridiska artiklar