Allmänt om brotts straffvärde och svårhetsgrad


Då en domstol har kommit fram till att en misstänkt person har begått ett visst brott tar arbetet med att bestämma vad personen i fråga ska få för straff för den brottsliga gärningen vid. Ett första steg i denna så kallade straffmätning är att bestämma det föreliggande brottets straffvärde. Här nedan ska redas ut vad begreppet straffvärde betyder.

Straffvärdets huvudsakliga uppgift är att ge uttryck för hur förkastligt det aktuella brottet är. I princip kan man förklara ett brotts straffvärde med att det är en funktion av den företagna gärningens skadlighet eller farlighet samt gärningsmannens skuld. Med gärningsmannens skuld menar man här till exempel gärningsmannens avsikter eller motiv. Skulden hänger i detta fall alltså samman med själva gärningen, och har inget att göra med den skuldbedömning som domstolen gör då den tar ställning till om gärningsmannen är skyldig till gärningen eller inte. Av detta kan vi dra slutsatsen att straffvärdet är relativt. Straffvärdet är olika för olika brottsliga handlingar. Medan ett brott, till exempel ett mord, har ett straffvärde på livstids fängelse kan ett annat mord ha ett straffvärde som motsvarar tolv års fängelse.

Man brukar dela upp straffvärdet i två delar: abstrakt straffvärde och konkret straffvärde. Det abstrakta straffvärdet motsvaras av straffskalan för det aktuella brottet. För att ta exemplet med mord igen, är det abstrakta straffvärdet fängelse i lägst tio år eller högst arton år eller på livstid. Det är alltså lagstiftaren som bestämmer det abstrakta straffvärdet för ett visst brott, genom de olika brottens straffskalor. Här kan lagstiftaren ta hänsyn till exempelvis antaganden om allmänprevention (att straffet för ett visst brott ska avskräcka allmänheten från att begå det aktuella brottet). Det konkreta straffvärdet avser istället den aktuella handlingens straffvärde. Ett brotts konkreta straffvärde bestäms alltså i det aktuella fallet och beror främst på svårheten av den aktuella brottsliga handlingen. Vanligtvis ligger det konkreta straffvärdet inom ramen för det abstrakta straffvärdet. Då ett mords abstrakta straffvärde är fängelse i lägst tio år eller högst arton år eller på livstid kan det aktuella mordets konkreta straffvärde exempelvis bedömas motsvara femton års fängelse.

Även om ett brotts (konkreta) straffvärde till stor del är ett uttryck för den brottsliga handlingens svårhet och förkastlighet finns det även viss möjlighet att beakta andra omständigheter då det konkreta straffvärdet fastställs. Exempel på sådant som kan beaktas är allmänpreventiva överväganden. Utrymmet för att beakta annat än den brottsliga gärningens svårhet och gärningsmannens skuld då det konkreta straffvärdet fastställs är dock ganska litet.

En brottslig gärnings svårhetsgrad kan förstås på två sätt, dels som bestämmande för det konkreta straffvärdet men även på ett sätt som delvis är frikopplat från den aktuella brottsliga gärningens konkreta straffvärde. Lagstiftaren har nämligen valt att ta hänsyn till brottets svårhetsgrad genom att dela in vissa brottstyper i olika svårhetsgrader. För att nämna några exempel finns det två svårhetsgrader avseende mord: dråp, som är den mindre grova varianten av mord samt mord som då motsvarar normalfallen (om man nu kan påstå att det finns några normalfall av mord) samt de grövre fallen. Brottet misshandel delas in i tre svårhetsgrader: ringa misshandel, misshandel (av normalgraden) samt grov misshandel. Likaså delas stöld in tre olika svårhetsgrader: snatteri, stöld samt grov stöld. Låt oss nu åskådliggöra de dubbla betydelserna av en gärnings svårhetsgrad genom ett exempel.

En kvinna har misshandlat en man genom att slå mannen en gång med öppen handflata i ansiktet (en så kallad örfil). Den konkreta handlingen bedöms som ringa misshandel, eftersom slaget bara har orsakat mannen en ringa, övergående, smärta. Då man bedömer att det är fråga om en ringa misshandel tar man hänsyn till den brottsliga gärningens (i detta fall örfilens) svårhet. Då hänsyn har tagits till brottets svårhet och man konstaterat att det rör sig om en ringa misshandel kan man börja bestämma handlingens straffvärde. Det abstrakta straffvärdet fås av brottets straffskala (i detta fall böter eller fängelse i högst sex månader). Då det konkreta straffvärdet ska bedömas måste man ta hänsyn till gärningens och brottets svårhet igen, men denna gång gör man inte det för att bestämma om brottet ska anses vara ringa eller av normalgraden, utan för att bestämma straffvärdet i det aktuella fallet. Bedömningen av det konkreta straffvärdet kan till exempel leda till att kvinnan döms till dagsböter, eftersom gärningen inte är av sådan svårhetsgrad att fängelse bör följa på brottet.

Bläddra bland juridiska artiklar