Skyddstillsyn


Påföljden skyddstillsyn förekommer som ett alternativ till fängelse. Skyddstillsyn anses som ett mildare straff än fängelse. Nämnvärt är att skyddstillsyn dock vanligen anses som ett svårare straff än villkorlig dom, som också existerar som ett alternativ till fängelse. I samband med den lagstiftning där olika brott och deras påföljder beskrivs utpekas inte specifikt skyddstillsyn som det straff som bör följa då ett brott begåtts. Det anges alltså exempelvis inte uttryckligen att en person som begått misshandel bör dömas till skyddstillsyn, utan i samband med brottsbeskrivningen rörande misshandel anges att fängelse eller böter är de påföljder som kommer ifråga vid detta brott. Det finns dock andra regler som fastslår just att skyddstillsyn under vissa omständigheter kan ersätta fängelse.

När en gärningsman döms till skyddstillsyn är det vanligt att denna påföljd kombineras med ett bötesstraff. Som högst kan då 200 dagsböter utdömas – detta även i de fall då böter annars inte är stadgat som påföljd för det aktuella brottet. Det förekommer vidare att skyddstillsyn kombineras med samhällstjänst; alltså en skyldighet för gärningsmannen att utföra oavlönat arbete. För att så skall kunna ske krävs emellertid att gärningsmannen går med på att utföra samhällstjänst. 40-240 timmars samhällstjänst kan då komma ifråga. Nämnvärt är också att skyddstillsyn i vissa fall kan kombineras med vård och behandling mot missbruk och liknande. Vidare kan skyddstillsyn under vissa omständigheter inte enbart ersätta ett fängelsestraff, utan även kombineras med det. Det är i en sådan situation möjligt att döma gärningsmannen till skyddstillsyn samt till fängelse i mellan 14 dagar och 3 månader. Kombineras skyddstillsynen med fängelse, så är det inte möjligt att samtidigt utdöma böter eller samhällstjänst. Omständigheter som talar för att skyddstillsynen bör kombineras med böter, eller rentav med fängelse, är bland annat att det aktuella brottet anses vara av ett allvarligt slag samt att gärningsmannen även vid tidigare tillfällen gjort sig skyldig till brott.

Skyddstillsynen varar under en prövotid på 3 år och innefattar, som huvudregel, dessutom övervakning under det inledande året. Det är Kriminalvården som utför övervakningen. Övervakningen är inte enbart tänkt att vara till för att kontrollera att den dömde sköter sig, utan även i viss mån för att stödja den dömde och hjälpa denne att tillfriskna från eventuella missbruksproblem samt att också i övrigt undvika att återfalla i brottslighet. Bland annat därför kan en längre övervakningstid än 1 år vara motiverat i somliga situationer, exempelvis ifall den dömde i samband med skyddstillsynen genomgår behandling mot missbruk. Den dömde skall under övervakningsperioden hålla kontakt med sin tilldelade övervakare så som fastslagits. Ifall samhällstjänst utdömts i samband med skyddstillsynen skall den dömde utföra samhällstjänsten på överenskommet sätt. Den dömde skall även i övrigt vara skötsam och, så gott det går, ha en ordnad ekonomi och försörja sig själv. Har den dömde förpliktigats att betala skadestånd till de personer som orsakats skada genom dennes brottsliga agerande, så kan det dessutom finnas fastställda tidsfrister då den dömde skall ha fullgjort sin skadeståndsskyldighet. Vid missbruksproblematik kan det vidare finnas en skyldighet att exempelvis lämna urin- eller blodprov.

Skyddstillsyn utdöms, som framgått ovan, i situationer där gärningsmannen begått ett brott som är så pass allvarligt att fängelse är stadgat som straff, men då det möjligen förekommer vissa förmildrande omständigheter eller andra faktorer som talar för att fängelse inte är det mest lämpliga straffet. I vissa situationer kan det vara så att just påföljden skyddstillsyn bedöms kunna medverka till att förhindra att gärningsmannen begår nya brott i framtiden. Så kan exempelvis vara fallet ifall gärningsmannen har missbruksproblem – det kan då anses mest lämpligt att välja skyddstillsyn som påföljd och kombinera den med en lämplig behandling.

Skulle den dömde inte följa de förskrifter som meddelats rörande skyddstillsynen, eller på annat sätt missköta sig under skyddstillsynen, kan det medföra ett antal konsekvenser. För det första kan det meddelas nya föreskrifter rörande villkoren för skyddstillsynen. Den dömde kan även få en varning eller få en förlängd övervakning. Har den dömde allvarligt åsidosatt de skyldigheter som denne har med anledning av skyddstillsynen, så kan skyddstillsynen komma att undanröjas och en ny påföljd utdömas – vanligen är det då fängelse som blir aktuellt.

Skyddstillsyn och villkorlig dom är, som nämnts ovan, båda alternativa påföljder då ett brott som har fängelse i sin straffskala begåtts. Om man förutsätter att domstolen under en rättegång kommit fram till att gärningsmannen inte bör dömas till fängelse, utan till en alternativ påföljd – vad avgör då vilket av de båda alternativen skyddstillsyn och villkorlig dom som anses som det mest lämpliga straffet? Denna fråga har inget entydigt svar, men som grundprincip kan man nog säga att villkorlig dom främst kommer ifråga då gärningsmannen lever under ordnade omständigheter och inte tidigare har dömts för något brott samt när det bedöms som sannolikt att gärningsmannen inte heller i framtiden kommer att begå fler brott. Skyddstillsyn, å andra sidan, aktualiseras framförallt ifall gärningsmannen lever under lite mer oordnade förhållanden och kanske har gjort sig skyldig till brott även tidigare samt då det anses finnas viss risk för återfall i brottslighet.

Bläddra bland juridiska artiklar