Om bedömningen av ett brotts konkreta straffvärde


Ett brotts straffvärde kan delas upp i två olika delar: det abstrakta straffvärdet och det konkreta straffvärdet. Ett brotts abstrakta straffvärde motsvaras av straffskalan för det aktuella brottet. Om vi tar en ringa misshandel som exempel är brottets straffskala och det abstrakta straffvärdet böter eller fängelse i upp till sex månader. Det konkreta straffvärdet avser dock straffvärdet hos den aktuella brottsliga handlingen i det enskilda fallet. I exemplet med ringa misshandel kan det konkreta straffvärdet fastställas till exempelvis två månaders fängelse i ett visst fall.

Det framgår ovan att domstolen måste göra någon slags bedömning då den fastställer det konkreta straffvärdet hos en viss brottslig gärning. Hur denna bedömning går till är ämnet för denna artikel. Då begreppet straffvärde används i fortsättningen avses således brottets konkreta straffvärde, om inget annat framgår av sammanhanget.

Då ett brotts straffvärde bedöms och fastställs tas hänsyn till så kallade brottsinterna och brottsexterna omständigheter. De brottsexterna omständigheterna kan delas in i förmildrande och försvårande brottsexterna omständigheter. Låt oss börja med de brottsinterna omständigheterna. Dessa omständigheter är alltså sådana som så att säga finns inneboende i den aktuella brottsliga handlingen. Här blir det främst fråga om betydelsen av det intresse eller värde som blivit kränkt eller hotat genom den brottsliga handlingen, den brottsliga handlingens fara, alltså om den brottsliga handlingen inneburit skada, konkret fara, ett risktagande eller en överträdelse av en säkerhets- eller ordningsregel, samt om gärningsmannen handlat med uppsåt eller av oaktsamhet. Notera att det är faran eller skadan som skapats genom det aktuella brottet, inte brott i allmänhet som är av samma slag, som har betydelse för straffvärdet.

Betydelsen av uppsåt och oaktsamhet förtjänar några förtydligande ord. För att en gärning ska anses vara ett brott krävs i de allra flesta fall uppsåt, men i vissa fall är det tillräckligt med oaktsamhet. Eftersom uppsåt eller oaktsamhet krävs för att en handling ska anses vara ett brott kan inte bara blotta existensen av uppsåt eller oaktsamhet få betydelse för straffvärdet. Däremot kan typen av uppsåt eller graden av oaktsamhet få betydelse för straffvärdet. Avsiktsuppsåt eller direkt uppsåt bedöms i regel som allvarligare än likgiltighetsuppsåt, och grov oaktsamhet är allvarligare än vanlig oaktsamhet.

Låt oss nu gå över till de brottsexterna omständigheterna, och först de försvårande brottsexterna omständigheterna. Försvårande omständigheter gör att den brottsliga gärningens straffvärde blir högre än vad det hade varit om någon försvårande omständighet inte hade förelegat. Exempel på vad som kan vara försvårande omständigheter är att gärningsmannen hade avsett att brottet skulle få allvarligare följder än vad det fått eller att gärningsmannen har visat stor hänsynslöshet då han eller hon genomförde brottet. Ytterligare exempel är att gärningsmannen har utnyttjat sin ställning eller i övrigt missbrukat ett särskilt förtroende vid utförandet av brottet, att gärningsmannen har förmått någon annan att medverka till brottet genom exempelvis tvång eller missbruk av den medverkande personens ungdom eller oförstånd samt att brottet har haft till syfte att skada tryggheten och tilliten hos ett barn i dess förhållande till en närstående person. Detta är dock bara exempel på försvårande omständigheter som kan beaktas, det är även möjligt att beakta andra omständigheter i försvårande riktning.

Förekomsten av brottsexterna förmildrande omständigheter gör att brottets straffvärde anses vara lägre än vad det hade varit om några förmildrande omständigheter inte funnits. Exempel på förmildrande omständigheter är att brottet har föranletts av någon annans uppenbart kränkande beteende, d.v.s. att gärningsmannen blivit provocerad i samband med brottet, att gärningsmannen till följd av en allvarlig psykisk störning har haft nedsatt förmåga att inse innebörden i gärningen eller har haft nedsatt förmåga att anpassa sitt handlande efter situationen eller har haft nedsatt förmåga att kontrollera sitt handlande. En förmildrande omständighet kan även vara att det aktuella brottet föranletts av stark mänsklig medkänsla, vilket till exempel omfattar så kallade barmhärtighetsmord. Även detta är bara exempel på förmildrande omständigheter som kan beaktas vid bedömningen av straffvärdet.

Slutligen bör noteras angående de brottsexterna omständigheterna att de ofta är av sådan karaktär att de kan få betydelse för vilken svårhetsgrad ett brott ska anses tillhöra, alltså om en brottlig gärning exempelvis ska bedömas som mord eller dråp. Som huvudregel gäller här att en omständighet som fått betydelse för att ett brott ska placeras i en viss svårhetsgrad inte får beaktas igen då brottets straffvärde ska bedömas. En omständighet kan alltså inte räknas två gånger, varken till gärningsmannens nackdel eller till hans eller hennes fördel.

Då en bedömning av ett specifikt brotts straffvärde görs av en domstol tar domstolen helt enkelt hänsyn till förliggande brottsinterna och brottsexterna omständigheter och gör en samlad bedömning av dem. I ett fall kanske de brottsinterna omständigheterna talar för ett straffvärde i den lägre delen av straffskalan, men förekomsten av brottsexterna försvårande omständigheter gör att straffvärdet ändå är att bedöma som högt. I ett annat fall kan det föreligga brottsinterna omständigheter som talar för ett relativt högt straffvärde, men förekomsten av flera förmildrande brottsexterna omständigheter gör att straffvärdet i slutändan ändå bedöms som lågt. Vad det slutliga straffvärdet blir går alltså inte att säga generellt, utan domstolen måste göra en bedömning i varje enskilt fall.

Bläddra bland juridiska artiklar