Ungdomstjänst, ungdomsvård och sluten ungdomsvård


Man kan inte dömas till ansvar för ett brott som man begått innan man fyllt 15 år – det är nämligen inte förrän vid 15 års ålder som straffbarhetsåldern inträder i Sverige. När man väl är över 15 år gammal kan man följaktligen hållas straffrättsligt ansvarig för eventuella brottsliga gärningar, men det finns dock vissa specialbestämmelser rörande vilka påföljder som unga brottslingar kan dömas till. Bland annat finns det begränsningar i möjligheten att döma en person till fängelse med anledning av ett brott som denne begått innan 21 års ålder (och ännu striktare begränsningar ifall gärningsmannen var under 18 år vid tidpunkten för brottet). Det finns vidare ”speciella” påföljder som enbart kommer ifråga för brottslingar under 21 års ålder; ungdomstjänst, ungdomsvård och sluten ungdomsvård.

Personer under 18 år kan dömas till så kallad ungdomstjänst. Även personer över 18 år, men under 21 år, kan i somliga fall dömas till ungdomstjänst. Ungdomstjänst påminner till stor del om samhällstjänst, vilket även personer över 21 år kan dömas till. Ungdomstjänst består framförallt av att den dömde förpliktigas att utföra oavlönat arbete eller liknande aktiviteter. Man kan dömas till ungdomstjänst i mellan 20 till 150 timmar. En förutsättning för att ungdomstjänst skall komma ifråga som påföljd är att den dömde samtycker till ungdomstjänsten. Det skall vidare anses att just ungdomstjänst är den mest lämpliga påföljden. I denna bedömning tar domstolen hänsyn till hur pass allvarligt det begångna brottet är och vilket straffvärde det därmed har. Domstolen beaktar även den dömdes person, ifall denne även tidigare har gjort sig skyldig till brott samt övriga omständigheter. Att utdöma ungdomstjänst som den enda påföljden kommer främst ifråga i samband med lindrigare brott och då den dömde inte gjort sig skyldig till brott tidigare (eller i vart fall inte varit inblandad i alltför allvarlig brottslighet) – ungdomstjänst ses alltså som ett förhållandevis lindrigt straff. Har man blivit dömd till ungdomstjänst och inte utför det arbete man ålagts, eller på annat sätt missköter sina förpliktelser, så kan det leda till att beslutet om ungdomstjänst undanröjs och en annan påföljd utdöms istället.

Är man under 21 år gammal, så kan man under vissa omständigheter dömas till påföljden ungdomsvård. En förutsättning för att ungdomsvård skall komma ifråga är att den dömde har någon form av vårdbehov. Det allra vanligaste är att den dömde lider av någon form av missbruksproblem, men även exempelvis psykiska problem eller en problematisk hemmamiljö och familjesituation kan under vissa omständigheter motivera att ungdomsvård döms ut. Ungdomsvården syftar till att hjälpa den dömde att bli fri från sina problem och att utvecklas på ett gynnsamt sätt. Det är därmed även tänkt att vården skall hjälpa den dömde att undvika att återfalla i ett kriminellt beteende. I samband med vissa former av ungdomsvård upprättas ett så kallat ungdomskontrakt, vilket den dömde skall följa. Vid en del andra former av ungdomsvård upprättas istället en vårdplan. Det är ansvarig socialnämnd som har hand om att upprätta såväl ungdomskontrakt som vårdplaner. Ungdomsvården kan komma att verkställas genom att den dömde vistas på ett ungdomshem, men även andra former av vård kan komma ifråga. I vissa fall kan ungdomsvård kombineras med antingen ungdomstjänst eller böter (maximalt 200 dagsböter). Huruvida så sker eller inte beror bland annat det aktuella brottets art och straffvärde, ifall den dömde tidigare gjort sig skyldig till brott samt den dömdes person och omständigheterna i övrigt. I samband med ungdomsvård förekommer det dessutom att den dömde förpliktigas att gottgöra personer som drabbats av det brottsliga agerandet. Det handlar då framförallt om att den dömde på ett fastslaget sätt åläggs att hjälpa skadelidande personer att reparera eller begränsa skadan som uppstått, genom att utföra visst arbete (man kan kanske se det som att den dömde betalar skadestånd i praktisk form, snarare än i monetär form). Precis som vad gäller vid ungdomstjänst, kan domen om ungdomsvård komma att undanröjas och ersättas av ett annat straff ifall den dömde inte uppfyller villkoren för ungdomsvården.

Avslutningsvis skall något sägas om påföljden sluten ungdomsvård. Detta är den påföljd som framförallt aktualiseras ifall någon begått ett mycket allvarligt brott innan sin 18-årsdag. Ifall brottet är så pass grovt att fängelse normalt bör utdömas som påföljd, så bör domstolen som huvudregel döma den unga personen till sluten ungdomsvård istället för fängelse. Sluten ungdomsvård döms ut på viss tid; i minst 14 dagar och som högst 4 år. Man kan kanske säga att sluten ungdomsvård utgör en form av ungdomsfängelse – denna påföljd har likheter med såväl fängelse som ”vanlig” ungdomsvård. Till skillnad från vid ungdomsvård krävs dock inte på samma sätt att den dömde har ett vårdbehov för att sluten ungdomsvård skall komma ifråga, utan sluten ungdomsvård är alltså snarare ett alternativ till fängelse. Sluten ungdomsvård verkställs genom att den dömde vistas på ett särskilt ungdomshem. Även om det vid sluten ungdomsvård inte finns riktigt samma fokus på vård som vid vanlig ungdomsvård, så är avsikten med sluten ungdomsvård ändå att den dömde skall erbjudas den vård som eventuellt krävs samt anpassas till samhället och inte påverkas negativt av det frihetsberövande som påföljden faktiskt innebär.

Bläddra bland juridiska artiklar