Skatterättsliga principer


Skatterätten och reglerna för beskattning bygger på ett antal principer. Sådana principer utgör grunden för våra skatteregler och har till funktion att tillgodose att beskattningen blir konsekvent och ur en legalitetssynpunkt försvarlig. Dock är det viktigt att de principer som omtalas i denna artikel endast är utgångspunkter som i olika stor grad åsidosätts genom olika politiska ställningstaganden. Principerna bör därför snarast ses som riktlinjer än som regler som skall följas till varje pris.

Likformighetsprincipen och neutralitetsprincipen

Likformighetsprincipen är en grundläggande huvudregel inom alla rättsområden och ett av flera tecken på att en stat är att betrakta som en rättsstat. Likformighetsprincipen innebär att alla lika fall skall behandlas lika. När det gäller skatt innebär detta att de som har lika inkomst även skall betala lika skatt. Genom likformighetsprincipen kan man således undvika att vissa särbehandlas vid skattebetalningen. Vidare ger neutralitetsprincipen uttryck för en grundtanke om att skatten skall vara neutral. Tanken är att skattereglerna inte skall påverka den skatteskyldiges val mellan olika handlingsalternativ. Detta innebär att två alternativ som är ekonomiskt likvärdiga innan beskattningen även skall vara ekonomiskt likvärdiga efter beskattningen. Tanken är nämligen inte att skatten skall påverka vilka val den skatteskyldige gör. Som exempel kan nämnas att en skatteskyldig inte skall välja att placera sitt kapital på aktier istället för på ett räntebärande konto på grund av att beskattningen skiljer sig mellan de olika placeringsalternativen. Dock kan givetvis andra faktorer påverka den skatteskyldiges val. Vidare görs ett viktigt undantag från denna princip gällande beskattning av eget arbete. Det anses nämligen inte lämpligt att beskatta det arbete man gör för sin egen räkning, t.ex. när man bakar sitt eget bröd, lagar sin bil eller syr sina egna kläder.

Kontinuitet, reciprocitet och symmetri

Då inkomster inte alltid beskattas direkt när de uppkommer är det viktigt att det finns kontinuitet i beskattningen. Detta innebär att om en tillgång kan överlåtas utan att överlåtaren behöver betala för eventuell skatt är det den som övertar tillgången som skall betala skatten den dag tillgången säljs. Det är främst vid gåvor och arv som detta blir aktuellt. Att det föreligger reciprocitet i beskattningen leder till att en transaktion som är skattepliktig för någon är avdragsgill för någon annan. Dock är det ovanligt att reciprociteten är absolut. Som exempel kan nämnas att personliga levnadskostnader, d.v.s. konsumtionsutgifter, inte är avdragsgilla trots att den som säljer varorna är skattepliktig för varorna. Vidare brukar förluster behandlas symetriskt med inkomsterna vilket innebär att avdrag kan göras för eventuella förluster. Därför kan en transaktion som har till syfte att skapa inkomster men ändå leder till förlust i vissa fall dras av. Dock bör uppmärksammas att avdragsrätten begränsas i vissa fall.

Enkelhet och synlighet

En utgångspunkt är att skatter skall vara enkla och synliga. Det finns många anledningar till att beskattningen bör vara enkel. Dels bör den skatteskyldige ha en möjlighet att förstå vad som skall betalas för att kunna lämna korrekta uppgifter men också för att förstå varför skatt skall utgå. Vidare bör skatteuppgifter vara enkla för Skatteverket att kontrollera. Man anser att det inte är legitimt med ett skattesystem där det finns stora kontrollsvårigheter. Anledningen till att en skatt bör vara synlig är vidare att en skattskyldig måste få veta vad denne skall betala i skatt. Detta ökar inte bara rättssäkerheten utan också viljan att betala skatt. Dock finns det många skatter som inte är synliga och det är i regel svårt för ett land med ett effektivt skattesystem att uppfylla denna princip. Som exempel kan nämnas vår mervärdesskatt som automatiskt läggs på priset på en vara utan att de flesta konsumenter reagerar. Vidare kan nämnas arbetsgivaravgifter som visserligen är synliga för arbetstagarna men som inte brukar räknas in i lönen och därför sällan uppmärksammas.

Bläddra bland juridiska artiklar