Den svenska skattepolitiken


Skattelagstiftningen är en mycket viktig och ständigt aktuell politisk fråga. En av den svenska modellens grundpelare har länge varit att genom höga skatter bekosta vårt välfärdssamhälle vilket bland annat tar sig uttryck i internationellt sett höga beskattningen av individers och företags inkomster. Att få in medel till statskassan är dock inte det enda som motiverar skatternas storlek. Det finns många syften och det krävs politiska övervägningar vid fastställandet av olika skatter.

Kort historik

Vårt svenska system för beskattning började växa fram under nittonhundratalets början, men det har genomgått stora förändringar för att bli vad det är idag. Utvecklingen inom skatteområdet har sett, åtminstone någorlunda, likadan ut i den industrialiserade världen de senaste decennierna, självklart med variationer beroende på politiskt styre. Det som särskilt märks är de åtgärder som har vidtagits, med inspiration från amerikansk modell, för att uppnå skatteneutralitet. Detta innebär att man försöker skapa likadana skattesituationer för människor oavsett hur de tjänar sina pengar. Exempelvis har man försökt utjämna skillnaderna mellan skatten om man är egenföretagare eller anställd. En annan viktig reform under modern tid har varit att sänka skatterna och istället ta ut skatt inom fler områden. Man kallar detta för en breddning av skattebasen. Slutligen bör nämnas de förändringar som har gjorts för att minska marginalskatten på inkomstskatt. Med marginalskatt avses skatten på de sist intjänade hundra kronorna.

Skattens ändamål

När man talar om skattepolitiken är det viktigt att nämna skattens olika ändamål. Till att börja med kan nämnas det fiskala syftet som innebär att skatt tas ut för att bekosta statens utgifter. Dessa medel bekostar allt från vägbyggen till sjukhus och är förstås den mest grundläggande anledningen att vi betalar skatt. Vidare kan man, inte minst i Sverige, urskilja fördelningspolitiska motiv i skattelagstiftningen. En av orsakerna till att höginkomsttagare betalar en procentuellt sett högre skatt på inkomster över ett visst belopp är just detta. Det är också ett uttryck för principen om bärkraft, att man betalar så mycket skatt som man klarar av.

Ett ytterligare anledning till att vårt skattesystem ser ut som det gör är att lagstiftaren genom beskattning försöker påverka ekonomin i sin helhet. Genom att sänka skatter på exempelvis inkomst kan lagstiftaren ge incitament till människor att jobba mera. Vidare kan lägre skatter på exempelvis varor, den så kallade momsen, få människor att öka sin konsumtion vilket kan verka positivt på ekonomin.

Slutligen några allmänna politiska överväganden som påverkar många människors vardag. När det gäller att påverkar människors konsumtionsmönster och handlingar är punktskatterna mycket användbara. Således kan höga skatter på vissa särskilda varor som tobak och alkohol minska konsumtionen av dessa och är exempel på statens användning av skatter som styrmedel – det vill säga att åstadkomma ett önskat beteende eller förhindra oönskade beteenden. Ett annat aktuellt exempel på användandet av höga punktskatter är den höga bensinskatten som har till syfte att minska bilismen och därmed få en positiv effekt på miljön.

I detta sammanhang talar man om avvältring, det vill säga att en högre skatt på en produkt kan få konsumenten att byta till en annan vara. Höjs skatten på starksprit är det alltså tänkbart att människor köper öl eller läsk istället och höjs skatten på bensin kör man kanske mindre bil eller bestämmer sig för att skaffa en elbil.

Bläddra bland juridiska artiklar