Punktskatter på alkohol motiveras främst av folkhälsoskäl och återfinns i olika former i de flesta europeiska länder. EU-samarbetet har medfört stora förändringar av medlemsstaternas alkoholskattesystem, genom att alkoholskatten numera är en harmoniserad (samordnad) punktskatt som omfattas av gemensamma europeiska förfaranderegler inom det som utgör EU:s punktskatteområde.
Även om alkoholskatten är harmoniserad har inte medlemsstaterna exakt lika höga alkoholskatter, utan skattsatserna kan skilja sig åt mellan länderna. De gemensamma reglerna kräver nämligen bara att skatten minst ska uppgå till en viss lägsta nivå. För exempelvis vin har medlemsstaterna dock givits frihet att besluta om en skattesats på noll kronor. För att säkerställa en enhetlig tillämpning av reglerna har man inom EU-samarbetet även tagit fram gemensamma definitioner och klassificeringar av de olika alkoholprodukterna genom ett system med särskilda nummer (KN-nummer, där KN står för kombinerade nomenklaturen).
Följande alkoholhaltiga produktgrupper är skattepliktiga för alkoholskatt:
Öl över 0,5 %. Skatten har dock satts till noll kronor för öl upp till 2,8 %.
Vin över 2,25 %, inklusive starkviner som är fria från tillsatser.
Andra jästa drycker över 2,25 %. Utgörs av drycker som inte faller in i någon annan kategori som exempelvis fruktviner, cider och blandningar av andra produkter.
Mellanklassprodukter över 1,2 %. Utgörs främst av starkviner som exempelvis sherry, madeira och portvin.
Etylalkohol (etanol) över 1,2 %. Även alkoläsk och likör hänförs till kategorin rent skattetekniskt.
Även om en vara faller in under någon av ovanstående kategorier kan den vara skattebefriad på grund av ett särskilt angivet undantag. De undantag som finns syftar framförallt till att undanta alkohol som inte intas som dryck. Reglerna hindrar beskattning av allt från vinäger och likörfyllda chokladpraliner till alkohol som ingår som en ingrediens i läkemedel, och denaturerad (medvetet förorenad) etanol i T-sprit. Även varor som förstörts under ett uppskovsförfarande kan undantas från skatteplikten, men det krävs att den skattskyldige kan bevisa omständigheterna för Skatteverket. Beviskravet syftar till att hindra kringgående av punktbeskattningen genom att skattepliktiga varor exempelvis försvinner innan beskattning.
Beräkningen av alkoholskatten görs enligt särskilda metoder beroende på vilken av ovanstående produkter det är fråga om. Skattsatserna justeras relativt ofta och för information om aktuella nivåer hänvisas till uppdaterad lagtext eller information från Skatteverket eller Tullverket. Som exempel kan nämnas att skattesatsen på öl för tillfället (2012) är 1,66 kr per liter och volymprocent, vilket medför att två liter 4,5 % öl beläggs med 14,94 kr alkoholskatt (1,66 x 2 x 4,5). Skatten på vin är, till skillnad från skatten på öl, progressiv genom att starkare vin beskattas med högre skattesatser än svagare viner.
Vid transport av varor mellan EU-länder kan punktbeskattningen uppskjutas genom ett uppskovsförfarande. Skattskyldigheten ska då fullgöras av den person som hanterar varorna när de lämnar uppskovsförfarandet för att konsumeras. Det finns dock en möjlighet för vissa aktörer att köpa alkoholen skattefritt direkt från en upplagshavare, om aktören har blivit godkänd av Skatteverket som skattebefriad förbrukare. En skattebefriad förbrukare är en person som använder alkoholen för exempelvis tillverkning av smakämnen, vinäger eller läkemedel, för vetenskapliga syften eller liknande.
Alkoholskatt behöver inte betalas för alkohol som förs in i Sverige från andra länder inom EU, om varorna är avsedda för eget bruk och vissa ytterligare förutsättningar är för handen. Sådan skattefri privatinförsel behandlas inte närmare här.