Skatter kan delas in i två övergripande kategorier, nämligen direkta och indirekta skatter. Skillnaden mellan dessa två ligger i vem det egentligen är som betalar dem. Vad gäller de direkta skatterna kommer de att betalas av den som utpekas i lagtexten, en anställd kommer exempelvis att betala inkomstskatt på sin lön och bär således betalningsbördan. De indirekta skatterna (moms, punktskatter) kommer däremot i praktiken att betalas av konsumenten, även om det är näringsidkarna som rent formellt är ansvariga för att betala in moms. Detta fungerar genom att näringsidkaren anpassar sina priser med ett belopp som motsvarar skatten, så kallad övervältring.
De direkta skatterna på inkomst delas sedan in i tre block: inkomstskatter på tjänst, kapital respektive näringsverksamhet. Man talar här om inkomstslag och skatten kommer att betalas och beräknas utifrån vilken slags inkomst man erhåller. Till inkomstslaget tjänst hör exempelvis inkomst från anställning. Kapital avser bland annat medel man får vid försäljning av aktier och bostäder och till näringsverksamhet hör till exempel intäkter i handels- och aktiebolag.
Ur ett praktiskt perspektiv är det viktigt att notera skillnaden mellan statlig och kommunal skatt vad gäller inkomstskatten. Statlig skatt betalas till staten på framförallt de högsta tjänste- och näringsinkomsterna (över det så kallade gräns- eller skiktbeloppet) samt på kapitalinkomster. Kommunalskatt betalas till den kommun där en person är folkbokförd och uttas på alla tjänste- och näringsinkomster. Personer som är bosatta utomlands, och som alltså är begränsat skattskyldiga i Sverige, betalar i allmänhet endast så kallad SINK-skatt på sina svenska inkomster, som beräknas enligt särskilda regler.
Även om Sverige som stat själv beslutar vilka skatter som ska uttas måste man dock i allt större sträckning ta hänsyn till det regelverk som gäller inom EU. EU-rätten kräver fri rörlighet för tjänster, kapital, personer och varor, vilket innebär att medlemsländerna, med vissa undantag, inte får försvåra denna rörlighet genom sin lagstiftning, inklusive skattebestämmelserna. Ett flertal viktiga rättsfall från EU-domstolen har kommit att påverka den svenska skattelagstiftningen och man måste vara medveten om vilka implikationer EU-rätten har när man studerar den svenska nationella lagstiftningen i detalj.