Enligt de lagregler som gäller för sjöfarten finns det ett trepartsförhållande i ett transportavtal. Lagen gör skillnad för det första mellan avsändaren, som är den part som avtalar om att få gods transporterat, och transportören, som utför transporten. Den tredje parten i transportavtalet är mottagaren, som är den part som transportören ska avlämna godset till efter transporten. Transportavtalet innehåller alltså ett förhållande mellan avsändare/transportör/mottagare. I vissa fall avtalar avsändaren även med avlastaren som har till uppgift att avlämna last och gods till transportören.
Mottagaren är ingen egentlig avtalspart i detta trepartsförhållande, utan det är endast avsändaren och transportören som har slutit avtal med varandra. Mottagaren är dock en part genom att transportören åtagit sig att lämna över godset till mottagaren, genom att mottagaren står angiven på transportdokumentet eller genom innehav av konossement. Det är inte ovanligt att avsändaren och mottagaren är samma person.
Parten transportör innefattar den avtalande transportören som åtagit sig att transportera godset eller den som faktiskt utför transporten. Det kan vara så att den avtalande transportören har en undertransportör som utför själva transporten. Undertransportören kallas då för den verkställande transportören. Både den avtalande och verkställande transportören är ansvariga för skador av godset. De har ett solidariskt ansvar gentemot lastägaren med regressrätt dem emellan. Det innebär att lastägaren kan vända sig mot en av transportörerna och kräva ersättning, och denna får därefter kräva den andra på ersättning om det är den andra transportören som anses vara ansvarig.
Vid befraktning används andra huvudtermer för dessa parter. Normalt används termerna bortfraktare och befraktare. Befraktaren är då att se som avsändaren och är alltså den part som avtalar med bortfraktaren om transporten. När den som äger eller genom certeparti förfogar över fartyget i praktiken har hand om transporten brukar inte termen bortfraktare användas, utan istället ofta redare eller rederi.
Det händer ganska ofta att en transportör transporterar godset och avlämnar godset till en annan transportör som därefter transporterar det vidare. Denna typ av transporter som utförs av flera olika transportörer efter varandra kallas ofta för successiva transporter. När de olika transportörerna använder samma typ av transportmedel kallas det för genomgångstransport, och när olika transportmedel används av de olika transportörerna kallas det kombinerade transporter. I dessa situationer finns det inte bara ett partsförhållande mellan avsändaren/transportören/mottagaren, utan även de olika transportörerna emellan.