Vanligtvis förstås med offentlighetsprincipen den (offentligrättsliga) princip som gör att det allmänna, alltså privatpersoner och företag, har rätt att ta del av allmänna handlingar som finns hos de olika svenska myndigheterna. Offentlighetsprincipen, som ibland även kallas för principen om förhandlingsoffentlighet, har dock en annan innebörd inom processrätten. Denna artikel ska beskriva offentlighetsprincipens betydelse i processrätten.
Offentlighetsprincipen i processrätten betyder, kort sagt, att förhandlingar vid domstolar ska vara offentliga. Detta innebär att allmänheten ska ha tillträde till domstolsförhandlingar. Enligt huvudregeln ska alltså en person som är intresserad av en viss rättegång ha rätt att få sitta med vid domstolsförhandlingen såsom åhörare. Detta gäller dock inte undantagslöst dels är det inte alltid möjligt att bereda alla intresserade personer plats vid en domstolsförhandling av den enkla anledningen att antalet platser i en rättegångssal ofta är begränsade, dels för att det i vissa fall finns mycket starka skäl som talar emot att en domstolsförhandling ska vara öppen för allmänheten. Det är därför möjligt att i vissa fall hålla förhandlingen inom stängda dörrar, vilket innebär att allmänheten inte har tillträde till förhandlingen.
Innan vi går in på undantagen från offentlighetsprincipen ska begreppet förhandling förklaras lite närmare. Offentlighetsprincipen gäller nämligen bara för förhandlingar, därför är det viktigt att kunna avgöra vad som är en förhandling och vad som inte är det. Utmärkande för en förhandling är att alla parterna i målet får närvara vid förhandlingen och har rätt att företa så kallade processhandlingar vid förhandlingen. De vanligaste förhandlingarna är därmed muntliga förberedelser i tvistemål, huvudförhandlingar i både tvistemål och brottmål samt häktningsförhandlingar i brottmål. Eftersom parterna inte har tillträde till domarnas överläggning där de ska komma fram till vilken dom som ska meddelas så gäller inte offentlighetsprincipen för domarnas överläggning. Överläggningen sker nästan undantagslöst bakom stängda dörrar, och allmänheten har inte rätt att ta del av vad som sägs där. Avslutningsvis kan sägas att avkunnande av dom inte heller är att räkna som en förhandling, men avkunnandet sker oftast offentligt i alla fall.
Låt oss nu titta på offentlighetsprincipens undantag och i vilka situationer en domstolsförhandling kan hållas bakom stängda dörrar. I de allra flesta fall krävs att man kan anta att det vid förhandlingen kommer att förekomma uppgifter som är sekretesskyddade enligt en bestämmelse i lag. Det är dock inte möjligt att hålla förhandlingen bakom stängda dörrar bara för att en sekretesskyddad uppgift kan antas förekomma vid förhandlingen, antalet sekretesskyddade uppgifter är så stort att en sådan reglering skulle utgöra ett alldeles för stort ingrepp i offentlighetsprincipen. Det är därför bara vissa sekretesskyddade uppgifter som gör att förhandlingen kan hållas bakom ständga dörrar. De typer av sekretessbelagda uppgifter där det finns en möjlighet att hålla förhandlingen bakom stängda dörrar är föjande sex:
1. Uppgifter där det är av synnerlig vikt (notera det höga kravet) att uppgiften inte röjs.
2. Uppgifter om sjukdom och andra personliga förhållanden.
3. Uppgifter om affärs- och driftsförhållanden.
4. Uppgifter i familjemål.
5. Uppgifter som rör sexualbrott samt vissa andra typer av brott.
6. Uppgifter som hör till förundersökningen i ett brottmål.
Det finns dock vissa möjligheter att hålla en förhandling bakom stängda dörrar även i fall där man inte kan anta att uppgifter som är skyddade av sekretess kommer att förekomma under förhandlingen. Att hålla förhandlingen bakom ständga dörrar kan bli aktuellt då rätten ska hålla förhör med en person som antingen är under 15 år eller har en psykisk störning (för personer med en psykisk störning finns alltså ingen åldersgräns). Förhandling bakom stängda dörrar kan även bli aktuellt då det är fråga om ett mål mot en person som är under 21 år och en offentlig förhandling skulle medföra en uppenbar olägenhet på grund av den uppmärksamhet som den tilltalade personen kan antas bli föremål för.
Notera dock att reglerna om att en förhandling kan hållas bakom stängda dörrar är fakultativa för rätten. Att en regel är fakultativ innebär att domstolen kan välja om den ska tillämpa den aktuella regeln eller inte. Detta betyder att domstolen i situationer där det finns en regel som säger att förhandlingen kan hållas bakom stängda dörrar får välja om förhandlingen ska vara offentlig eller icke-offentlig.