Den grundläggande skatterättsliga principen vad gäller utgifter i näringsverksamhet är att sådana utgifter man har för att förärva och bibehålla inkomster får dras av som kostnader. Detta kan låta enkelt, men i det enskilda fallet kan det uppstå gränsdragningsproblem, varför några särskilt viktiga utgifter kan vara intressanta att se närmare på. I det följande kommer därför reglerna gällande utgifter för representation, forskning, personal och avgifter på grund av förenings- och sammanslutningsmedlemskap att ses över.
Det är inte alltid lätt att bedöma huruvida representation är avdragsgill. Självklart skall representation som är avsedd att öka företagets inkomster kunna dras av, men samtidigt ligger vissa utgifter farligt nära vad som skulle kunna vara privata levnadskostnader. Lagstiftaren har därför ställt kravet att utgifterna får dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten. Exempel på när så är fallet är om representationen exempelvis är avsedd att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser, men även ett kooperativ har medgivits avdrag för mindre matkostnader till sina medlemmar under ett möte. Vidare ges avdrag för exempelvis jubileumsgåvor och vissa personalvårdsåtgärder. Vad gäller avdragens storlek finns en prisgräns på 90 kronor per person. Några intressanta ställningstaganden har gjorts angående vad som kan räknas till avdragsgill representation. Här kan nämnas att inköp av en båt, som skulle användas för representationsändamål, till ett företag inte ansågs avdragsgill. Inte heller bortskänkandet av en ambulans ansågs avdragsgillt, med beaktande av det givande företagets verksamhet och ambulansens värde.
Utgifter för forskning får dras av om de har betydelse för verksamheten eller åtminstone kan tänkas få det. Dessutom får informationsinhämtningsutgifter av olika slag dras av. Reglerna är inte tänkta att vara stenhårda, utan tanken har faktiskt varit att avdragsrätten skall omfatta mer allmän forskning såsom grundforskning och sådana avgifter företag betalar till exempelvis forskningsstiftelser. Även om avdragsrätten är förhållandevis vidsträckt kan det vara värt att notera att den positiva betydelse forskningen kan få inte får vara allt för avlägsen rent tidsmässigt. Exempel från verkligheten är bland annat att ICA fått göra avdrag för sådana bidrag de lämnat till en av Cancerfonden genomförd studie om kost, hälsa och cancer.
För många företag är utgifterna för personal de mest betydande. När man talar om sådana utgifter i vanligt språk tänker man kanske främst på lön, men det finns faktiskt många andra utgifter där frågan kan uppstå om det är avdragsgillt eller ej. Den grundläggande regeln är förstås att om arbetstagaren skall betala skatt för det han får, oavsett om det är lön eller en förmån, får företaget göra avdrag för kostnaden. En intressant bestämmelse som bör tas upp är ändå den som gäller sjukvård för personalen. Här gäller att utgifter för privat sjukvård för de anställda inte är avdragsgill, förutom om verksamheten inte omfattas av den offentliga vården. Däremot får avdrag alltid göras för vård utomlands, om den anställde har blivit sjuk när han varit där i arbetet. Även vaccin och tandvård som betingas av företagets verksamhet får dras av.
Slutligen något om vad som gäller för avgifter på grund av medlemskap i diverse föreningar och sammanslutningar. Här skall betonas att avdrag för sådana avgifter generellt är förbjudna. I näringsverksamhet blir dock saken lite speciell, vilket visas av de många rättsfall som avhandlar området. Bland dessa kan nämnas att avdrag har vägrats för avgifter såsom för ett medlemskap i Advokatsamfundet. Detta har fått som konsekvens att många sådana föreningar numera, för att verksamheterna skall få avdrag för sina kostnader i anslutning till medlemskapet, också erbjuder olika sorters hjälp till medlemmarna.