Inom inkomstslaget näringsverksamhet skall sådana inkomster som uppkommer genom näringsverksamhet tas upp. Beräkningen av inkomst inom näringsverksamhet kan delas in i omfångs- och periodiseringsfrågor. Omfångsfrågor behandlar vilka inkomster och utgifter som skall räknas med då resultatet av näringsverksamheten skall beräknas. Periodiseringsfrågor avgör istället när sådana inkomster och utgifter skall tas upp som inkomster och dras av som kostnader, d.v.s. när beskattning skall ske. Inom skatterätten brukar termerna inkomster och utgifter användas när inte någon särskild tidpunkt avses, medan intäkter och kostnader används då en period då skatteplikt, respektive avdragsrätt uppkommer. Detta innebär att när man tjänar något anses det vara en inkomst och när inkomsten sedan beskattas är det istället fråga om en intäkt. Inkomster i en näringsverksamhet uppkommer genom försäljning av de varor eller tjänster som näringsverksamheten omsätter. Vidare gäller att alla intäkter som uppkommer av den yrkesmässiga omsättningen är skattepliktiga. För juridiska personer hänförs all skattepliktig intäkt till inkomstslaget näringsverksamhet. För fysiska personer gäller däremot att vissa intäkter beskattas inom inkomstslaget kapital, trots att intäkterna är hänförliga till näringsverksamheten.
Olika inkomsttyper
Oftast har det, för den skatterättsliga bedömningen, ingen betydelse vilken typ en inkomst som är hänförlig till näringsverksamhet utgör. Detta då skatteplikten är fullständig för alla inkomsttyper. Dock kan det föreligga skillnader beträffande när inkomsterna skall beskattas och hur utgifter som knyts till inkomsterna skall beräknas. När en inkomst redovisas brukar inkomsten indelas utifrån om det är en huvud- eller biinkomst i verksamheten. En huvudinkomst är en sådan inkomst som uppkommer genom den vanliga näringsverksamheten och en biinkomst uppkommer på annat vis. Inkomster som hör till den egentliga verksamheten redovisas som rörelseintäkter i resultaträkningen (en sammanställning av företagets resultat). Finansiella intäkter brukar benämnas som ränteintäkter. Intäkter som uppkommer till exempel då så kallade anläggningstillgångar säljs brukar benämns som extraordinära intäkter. Med anläggningstillgångar menas vidare sådana tillgångar som är avsedda att användas stadigvarande inom verksamheten. Finansiella intäkter och extraordinära intäkter redovisas slutligen var för sig i resultaträkningen.
Varuproducerande och tjänsteproducerande företag
De huvudsakliga inkomsterna i varuproducerande företag utgörs av försäljningsinkomster för sålda varor. I tjänsteproducerande företag utgörs vidare de huvudsakliga inkomsterna av inkomster från utförda tjänster. Uthyrning av fastighet är ett exempel på en vanlig inkomst från utförda tjänster. Om fastigheten är en så kallad privatbostadsfastighet skall inkomsten beskattas i inkomstslaget kapital. Inkomsten skall beskattas inom näringsverksamhet om det istället är fråga om en näringsfastighet. Om det finns många lägenheter i fastigheten, som exempelvis i en hyresfastighet, är det fråga om en näringsfastighet. Vid kreditgivning utgörs slutligen inkomsterna framförallt av ränteinkomster.
Biinkomster
Många andra inkomster än de huvudsakliga inkomsterna kan uppkomma i en näringsverksamhet. Sådana inkomster benämns, som nämnts, biinkomster. Det är fråga om en biinkomst om verksamhetens huvudsakliga syfte är att förvärva andra inkomster. Som exempel kan nämnas intäkter vid försäljningar av anläggningstillgångar. Anläggningstillgångar innehas nämligen för att kunna användas i verksamheten och syftet är inte att dessa tillgångar skall ge intäkter genom försäljning. Vidare beskattas även sådana inkomster som uppkommer istället för vanliga inkomster i näringsverksamheten, till exempel försäkringsersättningar.