I juridiken talar man om två sorters personer; fysiska och juridiska. En fysisk person är en människa, medan en juridisk person kan vara ett bolag eller en kommun. Det viktiga att komma ihåg är att den fysiska personen har vad man kallar rättskapacitet. Den kan alltså ingå avtal och har rättigheter och skyldigheter. Detta kan vara värt att minnas, när man tittar närmare på det man kallar företagsbeskattning, eller inkomstslaget näringsverksamhet. Företag beskattas inte, som fysiska personer, i olika inkomstslag, utan bara i det som heter näringsverksamhet. Det innebär dock inte att fysiska personer, alltså människor som du och jag, inte också kan behöva betala skatt från detta inkomstslag. Denna artikel kommer att ge en generell överblick över inkomstslaget näringsverksamhet och nosa lite på frågeställningar som kan vara aktuella både för bolag och för egenföretagare.
Historiskt sett har man från svensk sida utformat beskattningen av företag på ett sådant sätt att man har kunnat styra dem i hög utsträckning. I skattereformen 1991 gjordes dock en del genomgripande förändringar. Målsättningen var bland annat att skattebördan för svenska företag inte skulle öka, eftersom detta påverkade hur konkurrenskraftiga de kunde vara globalt. Vidare genomfördes ändringar som innebar att skattebasen breddades och att skattesatserna istället sänktes. Något lagstiftaren dock inte ändrade var dubbelbeskattningen av bolagens inkomster. Detta system gäller än idag och kommer snart att förklaras närmare.
Först skall dock två saker sägas om hur man skatterättsligt ser på inkomster i ett bolag. För det första räknas alltså alla tänkbara inkomster ett företag kan ha som inkomst från näringsverksamhet, oavsett hur inkomsten hade bedömts om en fysisk person hade tjänat den. För det andra anses alla inkomster förvärvade i en och samma verksamhet. Detta innebär bland annat att bolagets inkomster beskattas samtidigt då bara en beskattningsperiod gäller.
Skattesatsen för vinster i ett bolag är 26,3 procent och gäller även för, i princip, alla andra juridiska personer. Denna skatt är statlig och den enda som själva bolaget betalar. Dubbelbeskattningen av bolagens vinster uppstår istället när de fysiska personerna som äger det vill tillgodogöra sig pengar från bolaget. Vid sådana utdelningar kommer ju nämligen vinsten åter att beskattas, men denna gång i inkomstslaget kapital, hos den fysiska personen. Detta innebär att den totala skatten hamnar kring 49 procent och gör att aktiesparande, rent skattemässigt, kan sägas vara en dyr sparform. Från ett bolagsperspektiv innebär dubbelbeskattningen att det finns fördelar med att låna pengar jämfört med att använda eget kapital.
Med denna, mycket grundläggande, introduktion till beskattningen av juridiska personer och aktiebolag i synnerhet i åtanke kan man se vilken påverkan den har på vårt företagsklimat. Några generella exempel är att bolag sedan skattereformen nu har lägre kapitalanskaffningskostnader och att inlåsningseffekterna har minskat. I sin tur har detta medfört att bolagens egna kapital har ökat drastiskt.
Slutligen då något om vad man brukar kalla egenföretagarna. De två viktigaste formerna är i detta avseende enskild näringsverksamhet och handelsbolag. Här skall endast nämnas att den enskilda näringsverksamheten inte beskattas som näringsverksamhet, utan hos den fysiska personen som inkomst av tjänst både kommunalt och statligt. Vad gäller handelsbolaget beskattas det inte som sådant, utan istället är det delägarna som blir skattskyldiga för de inkomster bolaget har. Inkomsterna i bolaget är dock, som huvudregel, näringsinkomster även om det finns några undantag. Vad som gäller för dessa två företagsformer, liksom för aktiebolaget, skall emellertid inte avhandlas vidare i just denna artikel.