Kommunmedlem är den som antingen är folkbokförd i kommunen, äger fast egendom inom kommunen eller som annars betalar kommunalskatt i där. Eftersom även bolag, föreningar, andra kommuner och andra juridiska personer t.ex. kan äga fastigheter kan även dessa klassas som kommunmedlemmar. Svenskt medborgarskap behövs inte. Kommunmedlem blir man automatiskt så fort något av kriterierna är uppfyllt, någon särskild ansökan behövs alltså inte.
Att det är dessa kriterier som avgör medlemskapsfrågan beror på att det framförallt är de som bor i kommunen som påverkas av besluten. Att de som betalar skatt eller äger egendom i kommunen också är kommunmedlemmar hänger samman med kommunens ensamrätt att besluta om kommunalskattenivåer och markanvändning inom kommunens område.
Eftersom det finns flera sätt att klassas som kommunmedlem är det fullt möjligt att vara medlem i flera kommuner, t.ex. om man äger en tomt i en annan kommun än den där man bor. Kommunmedlemskapet i hemkommunen väger dock lite tyngre, eftersom vissa rättigheter bara tillkommer personer som är medlemmar i kommunen på grund av att de är bosatta där. Exempelvis gäller rätten att rösta och ställa upp i kommunala val endast i hemkommunen.
Till kommunmedlemskapet knyts rättigheter som möjliggör för den enskilde att på olika sätt delta i kommunpolitiken. För enskilda som vill få insyn i beslutandeprocesser, lägga fram egna förslag och på andra sätt medverka i politiken och debatten finns idag ett antal olika vägar att gå. De viktigaste påverkansmöjligheterna kan sammanfattas genom följande lista:
Rösta i kommunala val
Engagera sig i politiska partier på lokal nivå
Delta i de system för medborgardialog och klagomålshantering som införts i kommunen
Överklaga kommunala beslut
Det vanligaste sättet att påverka är att rösta i kommunala val. Ordinarie val till kommunfullmäktige sker var fjärde år och avgör mandatfördelningen mellan partierna i fullmäktige, nämnder och andra kommunala organ. Kommunalvalet är ett av de allmänna valen i Sverige och delar valdag med riksdags- och landstingsvalen. Rösträtt har den som är över arton år, folkbokförd i kommunen och antingen är medborgare i Sverige, Norden eller EU, eller har varit folkbokförd i Sverige de senaste tre åren.
Förutom kommunalvalet kan rådgivande kommunala folkomröstningar hållas i kommunen i omdebatterade lokala sakfrågor. Exempel är Storumans kommun som höll en kommunal folkomröstning om deponering av kärnkraftsavfall, och Lidköpings omröstning om var stadsbiblioteket skulle placeras. Initiativ till en kommunal folkomröstning kan bland annat tas av kommunmedlemmarna, om minst 10 % av de röstberättigade ställer sig bakom initiativet. Initiativet lämnas in till fullmäktige, som sedan beslutar om folkomröstning ska hållas.
Ett praktiskt sätt att påverka kommunpolitiken är att engagera sig i politiska partier på lokal nivå, genom att t.ex. vara med och forma partiets lokala politik eller genom att själv engagera sig som fritidspolitiker. De allra flesta kommunpolitiker har andra sysselsättningar vid sidan av sina förtroendeuppdrag och möten sker därför ofta eftermiddagar och kvällstid.
Kommunmedlemmen kan också göra sin röst hörd genom att delta i system för medborgardialog, om sådana införts i kommunen. Exempelvis kan kommunfullmäktige besluta att allmänhetens synpunkter ska inhämtas i samband med beredningar av ärenden och i andra sammanhang, i form av exempelvis opinionsundersökningar och medborgarstämmor. Vissa kommuner har även infört ett system där kommunmedlemmar kan väcka ärenden i kommunfullmäktige genom så kallade medborgarförslag. Information om vilka möjligheter som införts finns på kommunens hemsida.
Kommunmedlemmar som ifrågasätter om kommunala beslut fattats på ett korrekt sätt kan begära laglighetsprövning av beslutet hos Förvaltningsrätten. Huruvida beslutet är lämpligt rent politiskt tar inte domstolen ställning till. Ett beslut som fällts i Förvaltningsrätten skickas tillbaka till kommunen för att handläggas på rätt sätt.