Överprövning och skadestånd med anledning av valfrihetssystem


Valfrihetssystem går ut på att myndigheter som kommuner och landsting lägger delar av sin verksamhet i en brukares händer. Detta innebär att myndigheten tillhandahåller verksamheten och väljer vilka leverantörer som ska ingå i valfrihetssystemet men att den slutliga brukaren sedan kan välja den leverantör som brukaren föredrar. Detta sker ofta inom verksamheten för hälsovårds- och socialtjänster och är för landstingen ett obligatoriskt moment när det kommer till primärvården. Man använder sig även av valfrihetssystem inom arbetsmarknaden för att bland annat införa etableringslotsar för exempelvis nyanlända invandrare.

De grundläggande principerna gäller även för valfrihetssystemen. Dessa är principen om icke-diskriminering, transparens i upphandlingsförfarandet, likabehandling, ömsesidigt erkännande och proportionalitet. Anser man som leverantör att man av den upphandlande myndigheten har behandlats på ett orätt sätt genom att inte myndigheten inte har godkänt anbudsgivaren som leverantör kan man begära att beslutet ska överprövas. Rättelsen tas då upp i förvaltningsdomstol. Däremot är det endast den upphandlande enheten som kan vara föremål för klagan, en leverantör kan därför inte klaga på att en annan leverantör fick sitt anbud godkänt. En skriftlig ansökan ska lämnas in till den förvaltningsrätt som hör till domkretsen där den upphandlande enheten har sitt säte. Detta måste ske inom 3 veckor efter att beslutet om att inte godkänna leverantören har fattats.

Ansökan om överklagan ska innehålla: uppgifter om leverantören eller den fysiska personen som klagar, kontaktuppgifter det vill säga adress och telefonnummer, den upphandlande enhetens uppgifter och vilken upphandling anbudsgivaren anser har begåtts på ett felaktigt vis. Anbudsgivaren måste även på ett utförligt sätt beskriva hur man anser att fel kan ha begåtts och dessutom bifoga det som styrker dennes argument.

I rätten går bedömningen ut på att jämföra kraven i förfrågningsunderlaget med leverantören och se om denne lever upp till dessa. Ifall domstolen kommer fram till att leverantören faktiskt uppfyller alla krav kan inte den upphandlande enheten neka denne att ta del av upphandlingen och då måste den upphandlande enheten de rätta sig efter detta. Vill man däremot överpröva detta är det möjligt att söka prövningstillstånd för att gå upp till kammarrätten. Prövningstillstånd kan utges i fyra olika fall. För det första kan prövningstillstånd meddelas om kammarrätten är osäker på förvaltningsrättens dom, om det är nödvändigt för att bedöma om förvaltningsrätten har gjort en rättfärdig bedömning, om målen kan vara vägledande på något sätt för liknande framtida frågeställningar och om de finns andra goda skäl för att överklagan skulle vara lämplig.

Det finns även en möjlighet för leverantören att pröva ärendet i ljuset av lagstiftningen om valfrihetssystem. Detta sker också i förvaltningsdomstolen och är möjligt så länge valfrihetssystemet finns till. Både leverantörer som har deltagit i en upphandling och potentiella leverantörer kan överklaga den upphandlande myndighetens beslut. Visar det sig att domstolen anser att den upphandlande enheten de facto har gjort någon överträdelse och leverantören till följd av detta lidit någon skada eller eventuellt kan komma att lida skada, måste upphandlaren rätta sig efter domstolens beslut. Besluten som domstolen tar kan också överklagas till kammarrätten.

Leverantören som lidit skada kan ha rätt till skadestånd ifall domstolen fastslagit att den upphandlande myndigheten är den som givit upphov till det. En skadeståndstalan väcks vid en vanlig tingsrätt inom 1 år ifall man anser att ett icke-godkännande av en leverantör inte var berättigad.

Bläddra bland juridiska artiklar