Hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning och hemlig kameraövervakning är tre olika straffprocessuella tvångsmedel som, precis som framgår av namnen, används i hemlighet. En misstänkt person som utsätts för hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning får helt enkelt inte veta att han eller hon är föremål för ett tvångsmedel. Man har dock inte ansett att en person som blivit utsatt för något av dessa tre tvångsmedel ska vara ovetandes om det under hela sin livstid, utan lagstiftaren har ansett att en person som blivit utsatt för hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning ska ha rätt att bli underrättad om detta.
Enligt huvudregeln ska alltså den som är eller har varit misstänkt för ett brott underrättas om att han eller hon har blivit utsatt för hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning. Underrättelsen ska lämnas så snart det kan ske utan men för utredningen. Man är dock skyldig att lämna en underrättelse senast en månad efter det att förundersökningen av det aktuella brottet avslutades.
I vissa fall är det inte bara den misstänkte personen som ska underrättas om användningen av tvångsmedlet. Vid hemlig teleavlyssning och hemlig teleövervakning är det möjligt att låta avlyssningen eller övervakningen avse en teleadress som innehas av någon annan än den misstänkte personen. Har teleavlyssningen eller teleövervakningen avsett en adress som tillhör någon annan än den misstänkte personen ska även innehavaren av den teleavlyssnade eller teleövervakade teleadressen underrättas. Detta gäller både då innehavaren av teleadressen är en fysisk person och då innehavaren är en juridisk person (till exempel ett bolag). Om en hemlig kameraövervakning har avsett en plats som innehas av någon annan än den misstänkte personen och som allmänheten inte har tillträde till (exempelvis en privatpersons trädgård) ska även innehavaren av den kameraövervakade platsen underrättas om att en hemlig kameraövervakning har ägt rum.
Vad ska då underrättelsen innehålla för uppgifter? Först och främst ska en underrättelse om att hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning ägt rum innehålla uppgift om vilket av dessa tvångsmedel som har använts och när det har använts. Då underrättelsen riktas mot någon som är eller har varit misstänkt för ett brott ska underrättelsen även innehålla en uppgift om vilken brottsmisstanke som legat till grund för åtgärden. För att några missförstånd inte ska uppstå ska en underrättelse om tvångsmedlet som riktas till en person som inte varit misstänkt för brott innehålla en uppgift om några misstankar om brott inte riktats mot personen i fråga. En underrättelse om hemlig teleavlyssning eller hemlig teleövervakning ska även innehålla uppgifter om vilken teleadress som avlyssningen eller övervakningen har avsett. Är det istället fråga om en underrättelse om hemlig kameraövervakning ska underrättelsen innehålla en uppgift om vilken plats som har övervakats.
Ovan har framgått att en person som är eller har varit misstänkt enligt huvudregeln ska få en särskild underrättelse om att hemlig teleavlyssning, hemlig teleövervakning eller hemlig kameraövervakning har skett. Från denna huvudregel om att underrättelse ska lämnas finns dock vissa undantag. Ett av dessa är att underrättelse inte behöver lämnas till en person som redan fått fått veta att han eller hon blivit hemligt teleavlyssnad, hemligt teleövervakad eller hemligt kameraövervakad. Detta avser främst fall då en person har blivit delgiven skälig misstanke om brott, eftersom personen ifråga då har rätt till insyn i förundersökningen. Dessutom behöver man inte lämna en underrättelse om användningen av tvångsmedlet om det med hänsyn till omständigheterna är uppenbart att underrättelsen är utan betydelse för den som ska underrättas. Detta kan till exempel vara då det är målsägandens teleadress som har varit föremål för hemlig teleavlyssning.
Underrättelse får inte heller lämnas så länge sekretess gäller för uppgifterna i underrättelsen. I sådana fall ska underrättelsen skjutas upp tills sekretess inte längre gäller. Dessutom ska underrättelse inte lämnas då förundersökningen avser vissa angivna brott. Dessa brott är:
1. Mordbrand, grov mordbrand, allmänfarlig ödeläggelse, kapning, sjö- eller luftfartssabotage eller flygplanssabotage.
2. Sabotage eller grovt sabotage.
3. Uppror, väpnat hot mot laglig ordning, olovlig kårverksamhet, brott mot medborgerlig frihet, svikande av försvarsplikt och de olika brotten mot rikets säkerhet.
4. Terroristbrott och finansiering av terrorism.
5. Försök, förberedelse eller stämpling till ovan angivna brott om försök, förberedelse eller stämpling till det aktuella brottet är straffbelagt.