Som arbetstagare har man rätt till ledighet i vissa situationer. Det finns lagstiftning som fastslår exempelvis att man har rätt till semester samt att det finns begränsningar i arbetstiden. En arbetsgivare kan alltså inte kräva att arbetstagare jobbar hur mycket som helst eller under vilka omständigheter som helst, utan som arbetstagare har man i somliga fall rätt att begära ledighet utan att riskera att förlora sin anställning på grund därav.
I samband med att man skaffar barn har man rätt till föräldraledighet. Denna rättighet gäller som grundprincip alla föräldrar; kvinnor såväl som män samt biologiska föräldrar likväl som adoptivföräldrar. Även arbetstagare som inte är föräldrar till barnet ifråga kan under vissa omständigheter ha rätt till föräldraledighet detta gäller exempelvis en person som är barnets rättsliga vårdnadshavare och har hand om barnet, utan att vara dess förälder. Nämnvärt är emellertid att det finns flera olika former av föräldraledighet, varav en är så kallad mammaledighet (som följaktligen endast mamman kan ta ut). Mammaledighet kan tas ut på heltid (så kallad hel ledighet) i samband med barnets födelse och för amning, under en sammanhängande tid bestående av sju veckor före den beräknade förlossningen och sju veckor efter förlossningen. Även ledighet därefter, som krävs för att barnet skall kunna ammas, ingår. Man kan ha rätt till föräldrapenning under mammaledigheten, men mammaledighet utan föräldrapenning kan också förekomma. Tas ingen annan slags ledighet ut i samband med barnets födsel, så är det obligatoriskt med mammaledighet i åtminstone två veckor.
Förutom mammaledigheten finns det en möjlighet för någon av föräldrarna att ha vad som kallas för hel ledighet, med eller utan föräldrapenning denna ledighet kan främst tas ut fram till dess att barnet blivit 18 månader gammalt. Dessutom kan en förälder ha delledighet med föräldrapenning; alltså delvis arbeta, men med förkortad arbetstid (exempelvis arbeta 50 % och få föräldrapenning med 50 %). Det är vidare möjligt att vara delledig utan föräldrapenning fram till dess att barnet fyllt 8 år, men då med nedsättning av arbetstiden med maximalt 25 %. Därutöver har man under vissa omständigheter rätt till ledighet för tillfällig vård av barn här kan vad som kallas för vård av sjukt barn, eller VAB, ibland inberäknas. Numera kan även så kallat vårdnadsbidrag betalas ut under vissa tidsperioder och, ifall så sker, har man som förälder rätt till ledighet under denna tid. Även utöver vad som här tidigare nämnts finns det vissa begränsningar för sättet som föräldraledighet får lov att tas ut på exempelvis att anmälan till arbetsgivaren kan behöva ske en viss tid innan ledigheten önskas. Reglerna rörande föräldraledighet är tvingande; man kan följaktligen inte med giltig verkan avtala om att sämre villkor skall gälla för en arbetstagare. Därtill är det förbjudet för en arbetsgivare att diskriminera arbetstagare på grund av dennes föräldraledighet (till exempel att som straff för att arbetstagaren valt att ta ut föräldraledighet förbise denne i samband med befordringar, lönehöjningar eller dylikt).
Om begreppet föräldrapenning kan helt kortfattat sägas att storleken på föräldrapenningen kan variera, beroende på bland annat vilken nivå man får föräldrapenningen på, ifall man får hel föräldrapenning eller enbart en viss dels föräldrapenning samt vilken inkomst man tidigare haft. Som kanske har förståtts av det ovanstående, finns det vidare alltså vissa gränser för under hur lång tidsperiod man kan få ut föräldrapenning antalet dagar varierar med utgångspunkt i vilket slags föräldraledighet det rör sig om.