Utmätning är en så kallad utsökningsåtgärd och kan vidtas om någon, som genom en dom eller ett beslut, har förpliktigats till något och vägrar att fullgöra vad som åligger denne. Vid utmätning tas gäldenärens egendom i anspråk för att täcka den fordran borgenären har. Med gäldenär avses den som är förpliktigad till något och med borgenär avses istället den berättigade parten. Det är vidare Kronofogdemyndigheten, KFM, som ansvarar för säkerställandet av domen eller beslutet. Utmätning är den tvångsåtgärd som kan bli aktuell om förpliktelsen innebär ett betalningsföreläggande. Om förpliktelsen innebär något annat får någon av de övriga utsökningsåtgärderna istället tillämpas. Löneutmätning innebär att en del av gäldenärens lön tas i anspråk genom att arbetsgivaren, eller annan utbetalare, meddelas förbud att betala ut lönen till gäldenären och föreläggs att betala lönen till KFM istället.
Förutsättningar för löneutmätning
Först och främst kan nämnas att för löneutmätning uppställs samma krav som för annan utmätning; att så pass mycket medel måste inflyta genom utmätningen att åtgärden framstår som försvarlig. Detta innebär att utmätningen måste inbringa ett ekonomiskt överskott, vilket dock troligtvis är lättare då det är fråga om löneutmätning och inte utmätning av egendom. Dessutom måste iakttas att löneutmätning endast får avse den del av lönen som gäldenären inte behöver för sin egen och sin familjs försörjning. Vidare kan löneutmätning inte ske för all ersättning. Huvudregeln är att löneutmätning kan ske för periodvis utbetalad ersättning. Dock kan utmätningen avse olika sorters ersättningar, som exempel kan nämnas både lön och ersättning för överlåtelse av immateriella rättigheter.
Utmätning av handikappsersättning
Löneutmätning kan för det första inte göras då ersättningen utgör så kallad handikappsersättning. Handikappsersättning kan lämnas till personer som har nedsatt funktionsförmåga och som behöver ekonomisk hjälp för att klara sina levnadskostnader. Ersättningen kan utges till de som är mellan 19 och 65 år gamla. Handikappsersättning kan lämnas för det fall funktionsnedsättningen medför extra kostnader och/eller om funktionsnedsättningen leder till att personen, för att kunna arbeta, studera eller klara sitt dagliga liv, behöver tidskrävande hjälp av någon annan. För det fall gäldenären, alternativt gäldenärens make eller sambo, får handikappsersättning skall hänsyn inte tas till ersättningen vid bedömningen av hur mycket som är möjligt att ta i anspråk genom löneutmätning.
Utmätning av andra ersättningar
Enligt huvudregeln kan inte heller ersättningar som är avsedda att täcka specifika utgifter bli föremål för löneutmätning. Vidare kan ersättning som lämnas för arbete som utförs av den som är intagen på en kriminalvårdsanstalt bli föremål för löneutmätning. I regel kan inte löneutmätning ske i kundfordringar som någon som bedriver näringsverksamhet innehar. Dock finns det fall, till exempel för hantverkare, då någon arbetar under en längre tid för samma uppdragsgivare och i sådana fall kan löneutmätning bli aktuellt för ersättningen som härigenom uppkommer. Om någon får en naturaförmån, som exempelvis fri bostad eller mat, kan löneutmätning inte ske för förmånen. Dock kan förmånen, om den utgör en levnadskostnad, beaktas vid bestämmande av det så kallade förbehållsbeloppet. Med förbehållsbelopp menas vidare den del av lönen som inte får tas i anspråk genom löneutmätning. Det är nämligen denna del av lönen som skall täcka gäldenärens levnadskostnader.
Utmätning av studiemedel
Studiemedel får inte utmätas. Vidare gäller att studiemedel inte får räknas som inkomst för gäldenärens make eller sambo vid beräkning av förbehållsbeloppet. Anledningen till att studiemedel inte skall tas upp som en inkomst är att studiemedel till viss del består av lån och att studiemedlen bland annat är till för att täcka sådana kostnader som inte brukar räknas med då förbehållsbeloppet skall fastställas, såsom exempelvis läromedel och avgifter till studentkårer.