Distansutmätning


Utmätning är en så kallad utsökningsåtgärd, vilket är olika tvångsåtgärder som kan tilltas för att säkerställa verkställighet av en dom eller ett beslut. För att utmätning skall kunna företas förutsätts för det första att någon har förpliktigats till något genom en dom eller ett beslut. Dessutom förutsätts att den förpliktigade parten vägrar att självmant efterfölja sina åligganden, och för att just utmätning skall bli aktuellt måste förpliktelsen dessutom avse en fordran. Utmätning innebär att tillgångar tillhörande den förpliktigade parten, vilken kallas för gäldenär, tas i anspråk för att täcka den berättigade partens, d.v.s. borgenärens, fordran. Utmätning företas vidare genom Kronofogdemyndigheten, KFM. Vidare krävs, för att egendom skall kunna utmätas, att det belopp som kan väntas uppkomma genom försäljningen av egendomen, efter avdrag för kostnader som uppkommit efter utmätningen, är så pass högt att åtgärden framstår som försvarlig. Detta innebär att utmätningen måste leda till ett ekonomiskt positivt resultat.

Förutsättningar för distansutmätning

Många gånger har förrättningsmannen vid utmätningstillfället fysisk tillgång till egendomen så att egendomen kan värderas och förrättningsmannen kan vidta behövliga åtgärder för att säkerställa utmätningen. Dock kan utmätning verkställas utan att förrättningsmannen har tillgång till egendomen. Detta kallas för distansutmätning. Om lös egendom inte finns tillgänglig vid utmätningstillfället kan egendomen utmätas om följande förutsättningar är uppfyllda.
1. Först och främst måste egendomen på grund av registrering, upplysningar som har lämnats vid förhör eller genom annan utredning kunna identifieras. Genom denna föreskrift uppställs ett krav på att det inte skall finnas någon tvekan om vilken egendom som är utmätt.
2. Dessutom krävs att det inte kan antas att hinder mot säkerställande av utmätningen kommer att möta KFM. Detta innebär att KFM omedelbart måste kunna bege sig till platsen där egendomen finns och vidta säkerställande åtgärder.

Hur distansutmätningen skall gå till

Om det inte är fråga om så kallad tilläggsutmätning, d.v.s. utmätning av egendom som redan har utmätts och säkerställts i tidigare mål, bör distansutmätning utföras endast i undantagsfall. När distansutmätning vidtas är risken att egendomen inte blir ordentligt identifierad och att det senare visar sig att egendomen inte finns. Vidare gäller att distansutmätningen inte kan vidtas om det är inte med säkerhet kan fastställas vem som äger egendomen i fråga. För det fall distansutmätning vidtas skall en utredning om egendomen företas och egendomen måste värderas, om än ungefärligt. Utan en sådan värdering är det nämligen omöjligt att bedöma bland annat om utmätningen är försvarbar eller om det behövs ytterligare utmätning av annan egendom. För det fall gäldenären vägrar berätta var egendomen finns kan distansutmätning inte företas. Om egendomen exempelvis finns i någon annans besittning, d.v.s. om egendomen finns inom dennes kontroll, och personen som innehar egendomen påstår sig vara ägare till egendomen bör distansutmätning inte heller ske.

Speciella regler för luftfartyg och registrerade skepp

Slutligen kan nämnas att om det är fråga om registrerat skepp eller luftartyg kan distansutmätning ske även om det skulle föreligga hinder mot säkerställandet av utmätningen. Om ett skepp är svenskregistrerat anses det till och med kunna utmätas om det finns i en hamn utomlands. Enligt huvudregeln kan endast egendom i Sverige utmätas och denna undantagsregel är en av de få regler som medger utmätning av egendom som finns utomlands.

Bläddra bland juridiska artiklar