Utmätning är en variant av utsökning, vilket är åtgärd som kan vidtas då någon som, genom en dom eller ett beslut, har förpliktigats till något inte fullföljer förpliktelsen. Utmätning är vidare den utsökningsåtgärd som blir aktuell då domen eller beslutet avser ett betalningsföreläggande. Löneutmätning innebär att en viss del av den förpliktigades, vilken i utmätningsmål kallas för gäldenär, lön tas i anspråk. Denna del skall användas för att betala borgenärens, vilken är den berättigade parten, fordran gentemot gäldenären. Löneutmätning går vidare till på så vis att gäldenärens arbetsgivare, eller någon annan som betalar ut ersättning till gäldenären, meddelas ett förbud att betala ut en viss del av lönen. Denna del skall istället betalas in direkt till Kronofogdemyndigheten, KFM, som sedermera betalar det utmätta beloppet till borgenären. Den delen av lönen som gäldenären får behålla kallas för förbehållsbeloppet och får behållas för att gäldenären behöver en del av lönen för att försörja sig själv och sin familj. Hur stort förbehållsbeloppet skall vara bestäms med vägledning av ett så kallat normalbelopp som fastställs årligen av KFM. I normalbeloppet skall alla gäldenärens vanliga levnadskostnader, förutom bostadskostnad som läggs till vid sidan av normalbeloppet, ingå.
Allmänt om arbetsgivarens skyldigheter vid löneutmätning
När KFM fattar ett beslut om löneutmätning skall myndigheten även bestämma vid vilken tidpunkt de medel som har innehållits av arbetsgivaren skall redovisas, d.v.s. betalas in, till KFM. Det belopp som har utmätts skall vidare i regel betalas till KFM senast på löneutbetalningsdagen. Om gäldenären skulle få löneutbetalning i andra perioder än månadsvis skall den sista löneutbetalningsdagen i månaden tillämpas och betalning till KFM skall då ske den dagen. Om KFM skulle ställa en förfrågan är arbetsgivaren skyldig att lämna uppgifter om när redovisade medel har förfallit till betalning och vilken tidsperiod medlen har innehållits. Arbetsgivaren skall dessutom, vid varje löneutbetalningstillfälle, lämna gäldenären en skriftlig upplysning om hur stor del av lönen som har innehållits. För det fall gäldenären skulle avlida eller om gäldenärens anställning skulle upphöra skall arbetsgivaren vidare så fort som möjligt anmäla detta till KFM.
Om arbetsgivaren inte betalar medlen till KFM
För det fall arbetsgivaren helt eller delvis inte har kunnat göra något avdrag skall orsaken till detta redovisas till KFM. Dock gäller att om löneutmätningen skulle avse arbetslöshetsersättning istället för vanlig lön är inte Försäkringskassan eller någon arbetslöshetskassa skyldig att lämna en dylik redogörelse. Gäldenärens betalningsskyldighet kvarstår även om arbetsgivaren, trots beslut om löneutmätning, inte har gjort något avdrag. Om arbetsgivaren inte redovisar medlen inom den tid som har föreskrivits av KFM blir arbetsgivaren betalningsskyldig för beloppet. Vidare gäller att KFM får hos arbetsgivaren utmäta det belopp som arbetsgivare har hållit inne eller skulle ha hållit inne. Detta gäller om arbetsgivaren betalar ut beloppet i strid mot beslut om utmätning eller om arbetsgivaren inte betalar in de innehållna medlen till KFM inom föreskriven tid. Dock skall KFM först uppmana arbetsgivaren att betala in det belopp som skulle utmätas och utreda exakt hur mycket som har innehållits eller skulle ha innehållits.
Särskilda bestämmelser
Om arbetsgivaren, på grund av löneutmätning, har innehållit en del av gäldenärens lön och utmätningen sker i ett så kallat allmänt mål gäller att gäldenären inte längre är betalningsansvarig för den del av fordran som motsvarar det innehållna beloppet. Vidare gäller att om lönen skulle ha betalats ut till gäldenären är löneutmätning inte längre möjligt. I sådana fall får utmätning istället ske enligt reglerna för vanlig utmätning. Dessutom bör uppmärksammas att en arbetsgivare som med avsikt eller av oaktsamhet inte betalar innehållet belopp till KFM inom föreskriven tid kan dömas till böter. Slutligen kan påpekas att om gäldenären arbetar för någon annan utan att få lön eller mot en oskäligt låg ersättning kan KFM ålägga arbetsgivaren att under viss tid betala in så mycket som hade kunnat utmätas om gäldenären hade fått en skälig lön.