När någon, som genom en dom eller beslut, har ålagts ett betalningsföreläggande vägrar att betala fordran kan löneutmätning bli aktuellt. Löneutmätning innebär att Kronofogdemyndigheten, KFM, meddelar ett förbud för gäldenärens arbetsgivare att betala ut hela gäldenärens lön. En del av lönen skall, istället för att betalas ut till gäldenären, betalas direkt till KFM. Med gäldenär avses vidare den förpliktigade parten. Den berättigade parten kallas istället för borgenär. Det utmätta beloppet betalas sedan av KFM till borgenären. Löneutmätning får vidare endast ske till den del lönen inte behövs för gäldenärens egen försörjning alternativt för gäldenärens familjs försörjning. Denna del av lönen kallas för förbehållsbeloppet och bestäms med beaktande av ett så kallat normalbelopp. Normalbeloppet fastställs årligen av KFM och är ett schabloniserat belopp som skall täcka gäldenärens, och gäldenärens familjs, levnadskostnader. Dock skall bostadskostnaderna inte ingå i normalbeloppet och därför läggas till vid sidan av normalbeloppet. Anstånd När KFM väl har beslutat om löneutmätning kan borgenären inte längre lämna uppskov. Dock kan KFM, på ansökan av någon av parterna, medge anstånd med betalningen. KFM skall självmant besluta om anstånd, vilket kan sökas av båda parter. Om borgenären begär anstånd kan KFM avslå ansökan om anstånd anses vara olämpligt. Dock gäller att anstånd får meddelas mot borgenärens vilja endast om det finns särskilda skäl därtill. Sådana särskilda skäl kan exempelvis vara sjukdom, olycka eller någon annan inträffad omständighet som gäldenären inte har haft kontroll över. Vidare kan det vara lämpligt att lämna anstånd i situationer då sådan egendom som, på grund av att de behövs för gäldenärens försörjning, skall undantas från utmätning går sönder och därför måste ersättas. Dock har den omständigheten att gäldenären skall ha semester i praxis inte ansetts vara tillräckligt för att bevilja anstånd. Det finns inga regler om hur långa eller hur många anstånd som får beviljas men lagstiftarens avsikt har inte varit att anstånden skall vara vare sig många till antalet eller gälla för en längre tid. Slutligen kan nämnas att ett beslut om anstånd endast påverkar löneutmätningen, annan egendom kan utmätas trots meddelat anstånd. Inställelse av verkställigheten KFM:s beslut om löneutmätning kan överklagas till tingsrätten. Vid prövningen av domstolen kan tingsrätten förordna om att utmätning inte får vidtas medan målet ännu inte är avslutat, vilket kallas för inhibition. Ett beslut om inhibition innebär att utmätningsåtgärderna skall ställas in helt eller delvis. KFM skall vidare meddela båda parterna om beslutet och dess innebörd. Om arbetsgivaren har gjort ett löneavdrag senast dagen innan inhibitionsbeslutet skall KFM ta emot beloppet men inte redovisa detta till borgenären. Med redovisning till borgenären menas vidare att beloppet betalas ut till borgenären. I en sådan situation, då beloppet är innehållet men ännu inte redovisat, har dock förmånsrätt uppkommit i det utmätta beloppet, vilket innebär att borgenären har rätt att få betalt ur det utmätta beloppet före andra fordringsägare. I avvaktan på rättens slutliga avgörande skall vidare medlen placeras på ett räntebärande konto. Då ett inhibitionsbeslut innebär att utmätningen skall stoppas för en tid skall arbetsgivaren inte göra några avdrag från lönen efter att ett inhibitionsbeslut har meddelats. Om utmätningen har överklagats får slutligen redovisning till borgenären endast ske för det fall borgenären ställer säkerhet. Med detta menas att borgenären visar att gäldenären kommer att kompenseras för det fall överklagandet vinner bifall. Denna regel gäller dock inte vid löneutmätning för underhållsbidrag eller vid löneutmätning för allmänt mål, d.v.s. när det allmänna är fordringsägare. Återgång av löneutmätning Ett beslut om löneutmätning innefattar många delar. KFM skall besluta om utmätning av en viss lön som betalas av en viss arbetsgivare med ett specifikt belopp för en viss skuld. Gäldenären har vidare möjlighet att klaga på varje delbeslut. Dock skall ett ändringsbeslut av KFM i regel avse framtida utbetalningar. För det fall utmätningsbeslutet skulle upphävas på grund av att det saknar laga grund skall dock belopp som ännu inte betalats till borgenären men som har innehållits av KFM betalas tillbaka till gäldenären. Även då en domstol ändrar ett utmätningsbeslut är huvudregeln att beslutet skall avse framtiden och inte ges verkan bakåt i tiden. Om exekutionstiteln, d.v.s. den dom eller det beslut som betalningsförpliktelsen grundas på, skulle upphävas gäller vidare att verkställigheten genast skall upphöra. Detta innebär att KFM inte skall vidta några nya åtgärder i målet. Dock skall utmätningen återställas först då domen har vunnit laga kraft. Slutligen kan nämnas att domstolen kan förordna om att återställande skall ske genast.