Kravet på åtgärdens försvarlighet för utmätning


Utmätning är en så kallad utsökningsåtgärd, vilket innebär att det är en tvångsåtgärd som kan vidtas då den som förelagts något genom en dom eller beslut inte fullföljer vad som åligger denne. Då det är fråga om ett betalningsföreläggande kan utmätning bli aktuellt. Det är Kronofogdemyndigheten, KFM, som företar en utmätning. I ett utmätningsmål kallas vidare den förpliktigade parten för gäldenär och den berättigade parten för borgenär. En utmätning innebär, något förenklat, att KFM omhändertar egendom som finns hos gäldenären och denna egendom kan sedan säljas på exekutiv auktion för att täcka borgenärens fordran, d.v.s. borgenärens krav på gäldenären. För att egendom skall kunna utmätas förutsätts vidare att egendomen tillhör gäldenären, att egendomen kan överlåtas och att egendomen har ett förmögenhetsvärde. Vidare kan viss egendom undantas från utmätning på grund av särskilda undantagsregler.

Det grundläggande kravet på åtgärdens försvarlighet

För att utmätning skall vara möjligt förutsätts att det belopp som kan väntas uppkomma genom försäljningen ger ett så pass högt överskott, efter avdrag för kostnaderna, att åtgärden framstår som försvarlig. Man måste härvid skilja mellan sådana kostnader som har uppkommit innan utmätningen och sådana som har uppkommit efter utmätningen. Sådana kostnader som har uppkommit efter utmätningen tas nämligen ut av betalningen för egendomen. Därför krävs att försäljningen kan väntas inbringa ett så stort belopp, efter hanterings- och försäljningskostnader, att åtgärden kan anses vara försvarlig. När egendom säljs genom KFM:s försorg uppkommer nämligen kostnader för myndigheten som måste tas ur den utmätta egendomen. Om inte något överskott eller ett väldigt lågt överskott skulle uppkomma genom försäljningen kan detta därför innebära att en försäljning inte är försvarlig. I skälighetsbedömningen bör vidare vägas in den arbetsinsats som krävs från KFM:s sida för att genomföra utmätningen och om utmätningen innebär stor olägenhet för gäldenären.

Utmätning av överskott på skattekonto

Utmätning av överskott som finns på gäldenärens skattekonto kan i princip alltid göras. För att utmäta ett sådant överskott krävs inte någon stor arbetsinsats från KFM och utmätningen anses inte innebära en avsevärd olägenhet för gäldenären eftersom gäldenären i princip inte har möjlighet att komma åt värdena. Detta leder till att överskottet på ett skattekonto i princip alltid anses skäligt att utmäta. Om annan egendom, som exempelvis sådan egendom som finns hos gäldenären, skall utmätas innebär detta ofta att en mycket större arbetsinsats krävs och värdeförstöringen för gäldenären blir avsevärt större. Med värdeförstöring menas att kostnaderna för att återanskaffa den utmätta egendomen överstiger vad som erhålls genom en försäljning av egendomen.

Ordningen som egendom utmäts i

När KFM skall undersöka vilka tillgångar som är möjliga att överlåta skall gäldenärens totala egendomsinnehav granskas. Dock skall undersökningen anpassas till förhållandena i det aktuella fallet. För det fall KFM kan utmäta flera tillgångar bör i första hand sådan egendom utmätas som skulle innebär så liten olägenhete som möjligt för gäldenären, men som ändå täcker borgenärens fordran. Vidare är det KFM som beslutar i vilken ordning egendom skall utmätas. Dock brukar utmätningen ske i följande ordning.

1. Kontanta medel.
2. Banktillgodohavanden och andra likvida tillgångar, d.v.s. tillgångar som är lätta att omsätta.
3. Löneutmätning.
4. Aktier och fondandelar.
5. Annan lös egendom.
6. Fast egendom.
7. Luftfartyg, skepp, tvistiga fordringar etc.

Vidare bör uppmärksammas att hänsyn ofta tas till gäldenärens synpunkter och om gäldenären och borgenären är överens om vilken egendom som skall utmätas brukar inte KFM göra en annan bedömning. Slutligen kan nämnas att om en borgenär har så kallad förmånsrätt i viss egendom skall denna egendom utmätas. Förmånsrätt innebär att borgenären har rätt att få betalning innan övriga borgenärer får betalt vid ett konkursförfarande. Förmånsrätt uppkommer genom till exempel panträtt eller ett återtagandeförbehåll.

Bläddra bland juridiska artiklar