I ett aktiebolag kan rättigheterna som en andel medför som huvudregel inte delas upp. Detta innebär att rättigheterna för en aktie inte kan delas upp på sådant vis att rösträtten tillfaller en person och rätten till avkastning tillfaller en annan. Denna princip kallas för odelbarhetsprincipen. Det finns emellertid vissa undantag från principen, men som utgångspunkt kan inte rätten delas upp med verkan mot bolaget. Det är naturligtvis möjligt att personer sinsemellan kommer överens om att avkastningen ska tillfalla en av dem. Odelbarhetsprincipen gäller även i viss mån för andelar i handelsbolag, men upprätthålls inte lika strikt som för aktiebolag.
En bolagsman kan sägas ha två typer av rättigheter gentemot bolaget; ekonomiska rättigheter (rätt till avkastning) och förvaltningsbefogenheter. Dessa två rättigheter kan delas upp med verkan mot bolaget. Det är främst rätten till avkastning som kan överlåtas. Sådan överlåtelse behöver i regel inget samtycke från övriga bolagsmän. En överlåtelse kan ske genom exempelvis utmätning. De rättigheter som bolagsmannen har genom praxis i verksamheten kan dock inte överlåtas. Om bolagsmännen har kommit överens om att bolagsmannen kan använda en av bolagets bilar, en förmån, kan denna rätt inte överlåtas. Den som fått/förvärvat de ekonomiska rättigheterna har emellertid rätt till det överskott som eventuellt uppstår vid en likvidation av handelsbolaget.
Den enda förvaltningsrättighet som övergår är rätten att säga upp bolagsavtalet. Denna rätt kan inte heller avtalas bort. Rätten att säga upp avtalet är viktigt även för den som inte har förvaltningsbefogenheter, eftersom denne kan lida skada om övriga bolagsmän inte uppfyller sina skyldigheter. Förvaltningsbefogenheter kan i övrigt inte överlåtas. Eftersom handelsbolag bygger på ett avtal mellan bolagsmännen och innebär ett nära samarbete byggt på förtroende kan inte rätten att fatta beslut och binda övriga bolagsmän gentemot tredje part överlåtas utan samtycke av samtliga bolagsmän.
Den bolagsman som överlåtit sin ekonomiska andel har kvar sin rätt att säga upp handelsbolagsavtalet. Detta innebär alltså att rätten att säga upp avtalet som en person hade kan delas upp på två personer. Denna regel finns eftersom bolagsmannen som har förvaltningsbefogenheterna fortfarande svarar för bolagets förpliktelser. Rätten som delats upp är oberoende av varandra. Överlåtaren kan inte begränsa mottagarens (andelshavarens) rätt att säga upp avtalet. För att kunna säga upp ett tidsbegränsat handelsbolagsavtal i förväg krävs att en bolagsman väsentligt åsidosatt sina skyldigheter. Vid en sådan prövning fäst särskild vikt vid att andelshavaren, som bara har ekonomisk rätt, inte har lika stor rätt till inflytande eller insyn i bolaget som övriga bolagsmän. Andelsinnehavaren har ingen vetorätt och ingen egentlig möjlighet att påverka bolagets verksamhet.
En överlåtelse av den ekonomiska andelen innebär inte att mottagaren övertar överlåtarens skyldigheter. Om exempelvis insatsen inte betalats när överlåtelsen sker övergår inte skyldigheten att betala insatsen på andelsinnehavaren. Däremot påverkar skulden andelsinnehavarens rätt att ta del av eventuell vinst. Andelsinnehavaren har rätt till förvaltningsarvode, vilket i sammanhanget är att jämföra med lön. Om utbetalningarna är att jämställa med lön kan rätten till utbetalningarna inte förvärvas förrän lönen förfallit till betalning.
Som nämnts tidigare, har andelsinnehavaren ingen möjlighet att utöva samma insyn som bolagsmännen med förvaltningsrätt. Däremot har andelsinnehavaren möjlighet att säga upp bolagsavtalet. Eftersom andelsinnehavaren har den möjligheten är det ändå rimligt att andelsinnehavaren får utöva viss insyn i bolaget. Reglerna är på detta vis inte statiska, utan bör tillämpas med viss flexibilitet för att uppnå sitt syfte.