Partrederi är benämningen för en verksamhet där flera olika personer, juridiska eller fysiska, gemensamt äger ett, eller flera, fartyg för att bedriva sjöfart.
Ett partrederi kan i månt och mycket liknas vid ett handelsbolag. Det finns ingenting som förhindrar bolagsmännen från att komma överens om att reglerna för handelsbolag, aktiebolag eller kommanditbolag ska gälla för verksamheten. Partrederi är dock inte en juridisk person enligt svenska regler. Det innebär att bolaget i sig inte kan äga fartygen, varför karaktären är av ett enkelt bolag. Det som skiljer partrederi från vanliga enkla bolag är att ett partrederi kan te sig som en juridisk person gentemot tredje men gällande rättigheter och skyldigheter medlemmarna emellan gäller att bolaget inte är en juridisk person. Detta innebär exempelvis att ett partrederi kan vara part i en rättegång.
Ett partrederi ska registreras vid fartygsregistret hos Sjöfartsverket. Varje medlem svarar obegränsat i förhållande till sin andel av fartygen. En medlem kan således inte binda andra medlemmar genom att exempelvis belåna sin andel. Däremot finns det inget som hindrar en borgenär från att komma överens med samtliga medlemmar att de har ett solidariskt betalningsansvar.
I ett partrederi ska det finnas en huvudredare. Denne väljs av medlemmarna och kan vara en juridisk eller fysisk person. Huvudredaren har rätten att vidta rättshandlingar som normalt är förknippade med rederiverksamhet, och i denna funktion kan huvudredaren binda samtliga medlemmar. Detta är ett annat exempel på hur partrederiet skiljer sig från det enkla bolaget. Syftet är att en person ska kunna företräda hela verksamheten under en domstolsprocess eller inför myndigheter.
Om en huvudredare inte har utsetts finns regler som anger vem som ska företräda bolaget inför myndigheter och i domstolsprocesser. Skillnaden är då att en medlem inte kan föra en egen talan. Om en huvudredare utsetts kan resterande medlemmar representera sig själva i fråga om ärenden som rör partrederiet, om däremot någon huvudredare inte utsetts får en redare representera samtliga.
Huvudredaren
Huvudredaren kan inte avyttra fartygen eller pantsätta dem såvitt inte samtliga medlemmar godtagit detta. Huvudredaren får inte heller ingå avtal om fartyget/fartygens bortfraktning om det sker över en tidsperiod som sträcker sig längre än ett år. Om huvudredaren har fattat ett beslut som är av väsentlig betydelse för verksamheten måste samtliga medlemmar informeras om detta. Det kan även vara påkallat att sådan information lämnas innan beslutet fattats för att medlemmarna ska kunna ta ställning till det.
Huvudredaren ansvarar för att bokföringen sköts korrekt och ska senast två månader efter kalenderårets utgång lämna en redogörelse för verksamhetsåret. I detta kan huvudredarens roll jämföras med den av en VD i ett aktiebolag.
Huvudredaren kan när som helst skiljas från sitt uppdrag. Om huvudredaren emellertid äger mer än 50 % av verksamheten kan denne bara skiljas från sitt uppdrag såvitt det föreligger en giltig anledning. Vad som exakt utgör en giltig anledning är inte preciserat i lag men misskötsel av verksamheten, brister i informationsgivningen eller bokföringsbrott borde utgöra sådan grund. I sådana fall kan vilken medlem som helst, oavsett storlek på ägandet, väcka talan.
Beslut
Sådana beslut som inte ska fatta av huvudredaren beslutas på sammanträden där medlemmarna träffas. Ett sammanträde är dock inte nödvändigt om det är självklart att alla medlemmar är överens eller om ett beslut måste tas fort och det står klart att dröjsmål kan innebära skada för verksamheten. På ett sammanträde kan medlemmarna besluta om saker som huvudredaren annars brukar fatta beslut om. Att utse en huvudredare innebär således ingen begränsning i medlemmarnas beslutsrätt utan är snarare en delegering. Beslut fattas genom omröstning. Rösterna fördelas efter storleken på ägandet. En medlem som äger 30 % av verksamheten har alltså 30 % av rösträtterna. Om det står lika vid omröstning har huvudredaren utslagsröst. Även en redare som inte närvarar på ett sammanträde är bunden av de beslut som fattas.
Upplösning
Om en redare begär det ska partrederiet upplösas och upplösning ska ske inom sex månader från det att begäran riktats till övriga medlemmar. Det behöver inte föreligga några särskilda skäl för att en begäran om upplösning ska få verkan.
Om en redare överlåter sin andel till tredje part har de andra redarna lösningsrätt och ska då betala andelens fulla värde, dvs. marknadsvärdet.
Under vissa speciella omständigheter kan en redare begära att partrederiet upplöses omedelbart. Detta kan bli fallet om fartyget på grund av exempelvis internationella regler inte längre ska klassificeras som svenskt och redaren inte lämnat sitt samtycke till detta.