Varje bolagsman har rätt att företräda handelsbolaget gentemot tredje man. Denna princip kan uttryckas som att bolagsmannen har fullmakt att företräda bolaget. För att skydda tredje man skiljer man på fullmaktens inre och yttre sida. Det är viktigt att särskilja dessa två sidor av fullmakten. När bolagsmannen representerar bolaget gentemot tredje man ska fullmakten klart framgå för tredje man. Tredje man ska kunna försäkra sig om att bolagsmannen har rätt att ingå avtal för bolagets räkning och att denne binder samtliga bolagsmän i handelsbolaget. Här nedan kommer fokus ligga på fullmaktens yttre sida.
Det finns en möjlighet för bolagsmännen att förhandla om att en av dem inte kan vara ställföreträdare för bolaget, men behålla övriga förvaltningsbefogenheter. Ett sådant avtal avviker från huvudregeln och därför måste en sådan överenskommelse regleras i bolagsavtalet. Behörigheten att vara ställföreträdare för bolaget kan tas från en bolagsman om denne agerat på ett trolöst sätt mot bolaget genom att denne uppenbart åsidosätter sina skyldigheter.
Som tidigare nämnts, är huvudregeln den att samtliga bolagsmän har rätt att företräda bolaget gentemot tredje man. Det kan därför inträffa att bolagsmännen samtidigt vidtar åtgärder som kan stå i konflikt emellan. I dessa fall gäller att den första rättshandlingen binder bolaget, såvitt inte den andra rättshandlingen upphäver den första. Om en situation skulle uppstå då det inte är möjligt att avgöra vilken rättshandling som vidtagits först får ingen av rättshandlingarna verkan.
Det händer att handelsbolaget inrättar en styrelse och att bolagsmännen kommer överens om att styrelsens ledamöter tillsammans tecknar bolagets firma. Skulle ett sådant upplägg finnas är det alltså frågan om en kollektiv firmateckning. Om någon av ledamöterna skulle missköta sig kan övriga bolagsmän kräva att denne skiljs från sitt uppdrag. En sådan framställan ska göras till allmän domstol. Om ledamoten skiljs från sitt uppdrag försvinner styrelsens fullmakt eftersom denna varit kollektiv.
Det finns även möjlighet att låta en utomstående få teckna bolagets firma. Detta kräver emellertid att åtminstone en av bolagsmännen samtidigt är firmatecknare. Vem som helst av bolagsmännen som får agera ställföreträdare kan när som helst återkalla firmateckningsrätten som den utomstående personen fått. Ett sådant återkallande kräver inte att det föreligger några särskilda skäl. Rätten att företräda bolaget utåt innebär även en rätt att ta emot rättshandlingar för bolagets räkning. Även om en begränsning i rätten att vara ställföreträdare för bolaget inträffar finns den passiva behörigheten kvar, d.v.s. rätten att ta emot rättshandlingar.
Ibland uppstår förvirring kring om bolagsman ingått avtal för egen räkning eller för bolagets räkning. Vid sådana tillfällen binder bolagsmannen handelsbolaget såvitt det står klart att avsikten varit detta och att tredje man (medkontrahenten) insåg, eller borde insett, det. Om rättshandlingen klart faller innanför ramen för den verksamhet som finns angiven i bolagsavtalet är det något som starkt talar för att rättshandlingen gjorts för bolagets räkning. Verksamhetsföremålet finns registrerat hos bolagsverket och tredje man har därför möjlighet att kolla upp ifall rättshandlingen ligger inom ramen för bolagets verksamhet. Om bolagsmannen agerat utanför sin behörighet blir bolaget inte bundet, oavsett om tredje man varit i god tro eller inte. En rättshandling som skett utanför bolagsmannens behörighet kan emellertid godkännas i efterhand. Ett sådant godkännande kan vara att inte invända mot att avtalet verkställs eller genom att bolagsmännen historiskt godtagit att rättshandlingar utanför behörigheten skett.