Målsägandebiträdet har som särskild uppgift att tillvarata brottsoffrets (målsägandens) intressen och utgöra ett stöd under förundersökningen och rättegången. Under rättegången arbetar målsägandebiträdet vid sidan av åklagaren, som istället för statens talan om utdömande av ansvar för brott. Skulle det inte finnas något biträde under rättegången ska dock åklagaren fullgöra vissa av dennes uppgifter för att tillvarata målsägandens rätt. Det gäller framförallt att driva målsägandens enskilda skadeståndsanspråk mot den tilltalade. Målsägandebiträden förekommer i brottmål i tingsrätt och hovrätt, men efter att tingsrättsförhören numera kan spelas upp på video i hovrätten har målsäganden och biträdets roll minskat i prövningen i högre rätt.
Målsägandebiträdet utses genom ett formellt beslut av polis, åklagare eller rätten så fort man har konstaterat att det existerar en rätt till biträde, åtminstone skall biträde utses när förundersökningen inleds. Om det finns en sådan rätt ska polisen fråga målsäganden om denne önskar ett biträde, och i så fall fråga om denne önskar någon särskild person. Målsäganden kan naturligtvis också själv begära ett biträde. Så långt som möjligt försöker man utse den som målsäganden önskar men detta kan naturligtvis hindras av att personen inte kan ställa upp eller av t.ex. jävssituationer. En sak som man kan ha i åtanke är att det inte är möjligt för målsägandebiträdet att få ersättning för alla utlägg, t.ex. ett större antal resor. Ju närmre orten för rättegången eller målsägandens hemort som målsägandebiträdet bor och arbetar, ju större möjlighet finns naturligtvis att träffas. Detta kan vara särskilt betydelsefullt i omfattande utredningar och processer som riskerar att dra ut på tiden.
Möjligheten och rätten att få ett målsägandebiträde varierar beroende på vad det är för typ av brott som personen utsatts för och påverkas även av andra omständigheter. När man gör bedömningen följer man en tredelad indelning av brotten. För brott som klassificeras som sexualbrott råder en mycket stark presumtion för att målsägandebiträde ska utses. I dessa fall kan ett biträde utses även om målsäganden uttryckligen inte vill ha ett, dvs. tvärt emot personens vilja. Biträde ska dock inte utses om det är uppenbart att behovet saknas, dvs. det är här frågan om högt ställda krav. Vid brott mot liv och hälsa och brott mot person (våldsbrott, rån etc.) ska biträde utses om det finns ett behov, och vad gäller övriga brott (med fängelse i straffskalan) krävs det att behovet dessutom är särskilt starkt. Behovet bedöms mot bakgrund av alla omständigheter i fallet men man lyfter särskilt fram det faktum att offret har en nära relation till gärningsmannen som en viktig omständighet.
Under förhör hos polis och i rätten har målsägandebiträdet en rätt att ställa frågor och även en skyldighet att verka för att polisen avstår från att ställa vissa typer av frågor som exempelvis irrelevanta eller kränkande. Rent praktiskt kan det gälla frågor till en person som utsatts för sexualbrott om hur han eller hon varit klädd vid tillfället eller hur dennes tidigare sexuella erfarenheter sett ut. I målsägandebiträdets stöttande roll ingår exempelvis att ge hjälp och stöd, rättslig vägledning och att hänvisa till brottsofferjourer. I vissa fall uppstår stark personlig tillit, och biträdet kan också närvara vid läkarundersökningar och liknande om målsäganden vill detta.
Att vara målsägandebiträde är en uppgift som kräver juridiska kunskaper och därför är det i princip bara advokater eller biträdande jurister på advokatbyrå (dvs. blivande advokater) som har dessa uppdrag. Det finns dock en möjlighet att utse även andra personer som är lämpliga, men detta sker bara i undantagsfall. Vissa advokater arbetar en stor del av sin tid som målsägandebiträden medan andra aldrig gör det eller bara enstaka gånger.
Målsägandebiträdet har rätt till ersättning för staten för sitt uppdrag (arbete, tidsspillan och utlägg) enligt de regler som allmänt gäller för rättshjälpsbiträden. Staten ersätter dock inte alla kostnader och därför finns en möjlighet att få ett förhandsbesked om ersättning, vilket kan vara praktiskt viktigt om man till exempel vill ha ett målsägandebiträde som måste företa långa och många resor under processen.