Att arbeta som advokat


”Advokat” är en titel som är skyddad enligt lag och det är en hel del villkor som måste vara uppfyllda för att man skall kunna bli advokat. För att få lov att kalla sig för advokat måste man vara ledamot av Sveriges advokatsamfund. För att kunna antas som ledamot i advokatsamfundet måste man bland annat ha universitetsutbildning inom juridik, ha avlagt så kallad advokatexamen, ha viss praktisk erfarenhet av kvalificerat juridisk arbete samt vara redbar och även i övrigt lämplig för advokatyrket. Som advokat är man vidare skyldig att följa vissa regler, bland annat måste man tillämpa god advokatsed.

Vad innebär det då mer exakt att vara advokat – vad gör en advokat egentligen? Denna fråga är faktiskt inte helt lätt att svara på, eftersom arbetet som advokat kan variera väldigt mycket. När man talar om advokater tänker ganska många kanske framförallt på advokater som är verksamma vid domstolar och arbetar som försvarare i så kallade brottmål. I flertalet tv-serier och filmer är detta den bild som man främst ges av advokater; att de försvarar misstänkta brottslingar under rättegångar. Många av de mest kända svenska advokaterna (såväl som många av de advokater som inte är fullt så välkända) ägnar sig också till stor del just åt att arbeta som försvarare. Att arbeta som försvarare är dock endast en av de många saker man kan sysselsätta sig med som advokat. Mer specifikt vad en advokat huvudsakligen arbetar med beror kanske framförallt på vilket rättsområde som advokaten är specialiserad inom. Redan under juristutbildningen kan man i viss mån välja att fördjupa sig inom ett specifikt rättsområde, såsom exempelvis straff- och processrätt, skatterätt eller affärsjuridik etcetera. När man därefter inträder i arbetslivet kan man förstås ytterligare fördjupa sina kunskaper inom ett visst område. Naturligt nog blir det ofta så att det område man därmed är mest intresserad av och har störst kunskaper rörande också är det område man arbetar mest inom.

Det är inte alla advokater som är verksamma vid domstolar, eller åtminstone inte är särskilt frekvent engagerade i rättegångar. Arbetar man mycket inom det affärsjuridiska området är det kanske mer vanligt att man exempelvis hjälper sin klient (som då typiskt sett utgörs av ett företag) att genomföra olika slags affärer med andra företag, ta fram avtal, hjälpa till med skattefrågor, säkerställa att klientens immaterialrättsliga skydd fungerar bra, med mera. Fungerar detta tillfredsställande uppstår i allmänhet inga konflikter och som advokat behöver man då antagligen inte företräda sin klient i någon domstolsprocess. Dock kan det förstås inträffa exempelvis att två avtalsparter inte är överens om hur ett ingått avtal skall tolkas, att Skatteverket inte godkänner ett skatteupplägg som en klient satsat på, eller kanske att någon begår intrång i en klients immateriella rättigheter. I dylika fall kan det förstås bli aktuellt med en rättsprocess.

När det gäller rättsprocesser kan man något förenklat säga att det finns flera olika sorters rättsprocesser. Dels finns det brottmål, som nämnts ovan, men det finns även så kallade tvistemål samt också exempelvis förvaltningsrättsliga mål. Tvistemål gäller huvudsakligen civilrättsliga eller familjerättsliga mål – till exempel situationer där två parter inte är överens om hur ett avtal skall verkställas eller vårdnadstvister. Vid tvistemål är det två parter som inte är överens om något och de båda parterna företräds vanligtvis av varsin advokat – man brukar tala om att partens talan förs av ett rättegångsombud. Det skall dock betonas att det inte finns något krav på att ett ombud i samband med tvistemål är advokat, eller överhuvudtaget är utbildad inom juridik.

För att återigen återkomma till brottmål (alltså en rättegång angående ett misstänkt brott) kan en advokat ha något varierande roller i samband härmed. Advokaten kan vara rättegångsombud för den misstänkte brottslingen – då talar man vanligtvis om att advokaten är den tilltalades försvarare. Den misstänkte har själv rätt att utse en försvarare och även här gäller att försvararen inte nödvändigtvis måste vara advokat. I vissa fall blir det dock aktuellt med en så kallad offentlig försvarare och som offentlig försvarare godtas endast en advokat. Målsäganden i ett brottmål, vilket är den person som har drabbats av brottet ifråga, företräds huvudsakligen av åklagaren. I vissa fall, exempelvis då målsäganden utsatts för särskilt allvarliga brott, kan emellertid även ett så kallat målsägandebiträde förordnas. Målsägandebiträdet skall då tillvarataga målsägandens intressen i målet och även i övrigt stödja och hjälpa målsäganden. Ifall inte åklagaren gör så, kan målsägandebiträdet föra talan om skadestånd på grund av brottet å målsägandens vägnar. Allra vanligast är att det är just en advokat som är målsägandebiträde, men även andra än advokater kan komma ifråga som målsägandebiträde.

Bläddra bland juridiska artiklar