Advokater


I samband med rättsprocesser eller i andra situationer där det uppstår problem eller frågeställningar av en juridisk natur vänder man sig ofta till en advokat. Här nedan skall en kortfattad beskrivning av advokatyrket ges.

Att en advokat besitter åtminstone någon form av juridiska kunskaper är nog bekant för de flesta, men mer konkret vad en advokat egentligen är och vad som krävs för att man skall kunna bli advokat är möjligen inte lika allmänt känt. Initialt skall fastslås att titeln advokat är skyddad i lagstiftning, så vem som helst får inte lov att kalla sig advokat utan att uppfylla de villkor som finns. För att man skall kunna tituleras advokat måste man vara antagen som ledamot i Sveriges advokatsamfund (eller advokatsamfundet, som det kanske oftare benämns). Det är advokatsamfundets styrelse som slutligen avgör huruvida en person skall antas som ledamot i advokatsamfundet.

Vad krävs då för att man skall kunna bli ledamot i advokatsamfundet? För det första, uppställs vissa krav på var man bor – enligt huvudregeln måste man ha sin hemvist i Sverige eller i något annat av EU:s medlemsländer, EES eller Schweiz. För det andra, måste man ha demonstrerat att man har vissa kunskaper samt ha genomgått föreskriven utbildning. Man måste nämligen ha avlagt de kunskapsprov som stadgas för behörighet till domarämbete samt ha genomfört den praktiska och teoretiska utbildning som krävs för advokatverksamhet. I praktiken innebär kravet på teoretisk utbildning att man måste ha slutfört en juris kandidatexamen, eller juristexamen som det ofta kallas nuförtiden, vid universitet. Man måste vidare genomföra så kallad advokatexamen, där man genomgår en utbildning anordnad av advokatsamfundet och därefter avlägger ett muntligt prov. Kravet på praktisk utbildning innebär huvudsakligen att man måste ha arbetat minst tre år med kvalificerad juridisk verksamhet (typiskt sett att man har arbetat som biträdande jurist på en advokatbyrå, men även kvalificerat juridiskt arbete i annan form kan vara godtagbart). För det tredje, måste man ”ha gjort sig känd för redbarhet” samt också i övrigt anses vara lämplig att utöva advokatverksamhet. Kravet på redbarhet och lämplighet innebär huvudsakligen att man måste ha ordnad ekonomi och att man måste kunna åberopa referenser (främst advokater som man kommit i kontakt med i arbetet) som kan intyga att man utfört sitt juridiska arbete på ett korrekt sätt. Vissa personer tillåts enligt lagstiftningen uttryckligen inte att vara advokater – det gäller exempelvis personer som är försatta i konkurs.

När man väl blivit antagen som ledamot i advokatsamfundet finns det ett krav på att man även därefter upprätthåller sin utbildningsnivå och ägnar minst 18 timmar åt vidareutbildning varje år. Vidare finns det vissa övriga krav på hur man bedriver sin verksamhet. Bland annat skall man ”redbart och nitiskt” utföra de uppdrag som man anförtrotts samt iakttaga så kallad god advokatsed. God advokatsed fokuserar exempelvis på vissa etiska frågeställningar och uppställer principer såsom att advokaten alltid i första hand är skyldig att visa trohet och lojalitet mot sin klient och tillvarataga dennes intressen. God advokatsed berör dock emellanåt även något mer konkreta frågor, som att en advokat är skyldig att se till att dennes arvode är skäligt och att klienter inte förorsakas onödiga kostnader samt att man som advokat har viss tystnadsplikt. Advokaters tystnadsplikt (eller så kallad attorney-client privilege, vilket är den engelska term som ibland används) är för övrigt även lagstadgad. Tystnadsplikten innebär ungefärligt att den information som en klient anförtrott advokaten inom ramen för advokatverksamheten, eller som advokaten på annat sätt fått veta i samband därmed, enligt huvudregeln inte får yppas. Det finns emellertid vissa undantag från tystnadsplikten, såsom ifall klienten godkänner att tystnadsplikten inte skall gälla. Advokatsamfundets styrelse och disciplinnämnd utövar tillsyn över advokater. En advokat som inte följer god advokatsed eller på annat sätt uppsåtligen gör orätt eller annars förfar oredligt riskerar att meddelas varning eller erinran. I allvarliga fall kan rentav utslutning från advokatsamfundet bli aktuellt.

Bläddra bland juridiska artiklar