Händelser som kan inträffa under ett känneteckens levnadslopp


Under den tid som ett kännetecken (ett varumärke eller en firma) existerar så finns det en mängd saker som kan ske med det. Beroende på omständigheterna så kan kännetecknet exempelvis komma att säljas, licensieras ut, pantsättas, bli utmätt eller ärvas.

En försäljning av ett kännetecken kan äga rum genom att en näringsverksamhet som är dess ägare, eller som det på annat sätt tillhör, säljs. Ett varumärke kan även i vissa fall säljas separat, vilket en firma däremot inte kan. Om försäljningen gäller ett registrerat varumärke görs på begäran anteckning i varumärkesregistret om att köparen är den nya varumärkesinnehavaren. Det finns dock tillfällen när en sådan anteckning inte tillåts, till exempel ifall varumärket sålts utan att den näringsverksamhet som det tillhör sålts ihop med det samt köparens användning av varumärket syftar till att vilseleda allmänheten. Vem som är registrerad som varumärkesinnehavare kan vara mycket viktigt i vissa fall – den som senast blivit registrerad som innehavare är t.ex. den som kan vara part i eventuella framtida rättegångar som berör varumärket.

En varumärkesinnehavare kan besluta om att licensiera ut rätten, eller en begränsad del av den, att använda varumärket. Även en given licens kan på begäran antecknas i varumärkesregistret. Också här gäller dock att för att en anteckning skall godtas så får inte licenstagarens användning av varumärket syfta till att vara vilseledande. Efter att licensen upphört gälla skall en förekommande anteckning om licensen raderas.

Ett registrerat varumärke, eller en ansökan om registrering av ett varumärke, kan pantsättas om varumärkesinnehavaren så önskar. Panträtten uppkommer genom att en ansökan (om registrering av ett skriftligt avtal om pantsättning) görs hos Patent- och Registreringsverket (PRV), antingen av varumärkesinnehavaren eller av den till vilken panträtten givits. Ifall panträtten därefter övergår till någon annan, skall det på begäran antecknas av PRV.

Om det är så att panträtt har getts till flera olika personer/företag, så är huvudregeln att den panträtt som en ansökan om registrering av först nådde PRV har företräde framför de övriga. Skulle det ansökas om registrering av flera panträtter på samma dag och det då kanske inte kan utredas vilken som anlänt först, så har alla dessa panträtter lika rätt.

Ifall ansökan om registrering av ett varumärke som det getts panträtt till inte godkänns, så finns det förstås inte längre någon egendom som panträtten gäller och samma resultat blir det om rätten till ett tidigare registrerat varumärke av någon anledning upphör. Skulle ett pantsatt varumärke säljas så gäller panträtten även mot den nya ägaren. Att någon har panträtt i ett varumärke kan uppenbarligen leda till att denne vill sälja varumärket för att täcka sin fordran. I så fall måste varumärkesinnehavaren och, i förekommande fall, övriga berörda parter först upplysas om försäljningen.

Även om ingen panträtt föreligger så finns det andra situationer som kan leda till att ett kännetecken tvångsförsäljs – till exempel ifall känneteckensinnehavaren går i konkurs eller om utmätning av dennes egendom begärs. Om en varumärkesinnehavare går i konkurs, så ingår rätten till varumärket i konkursen. Om utmätning blir aktuellt så kan ett registrerat varumärke mätas ut, men inte ett inarbetat. Rätten till en firma kan ingå i en konkurs, ifall firman består av ett släktnamn är dock huvudregeln att den inte ingår. En firma kan heller aldrig utmätas.

Ifall det är en fysisk person som är känneteckensinnehavare så är det naturligtvis så att denne kommer att avlida vid någon tidpunkt. Vid dödsfall följs som huvudregel den vanliga lagstiftningen kring arv, som inte skall diskuteras närmare här. Värt att nämna vad gäller arvsrättsliga aspekter avseende kännetecken, är dock att det kan vara så att den avlidna inte är ensam ägare till kännetecknet. Ägarförhållandena kan vara något oklara av en mängd orsaker; detta kan variera beroende på om kännetecknet är registrerat eller inarbetat. Till exempel så kanske den avlidna driver ett företag tillsammans med någon annan person och det är då kanske snarare detta företag som är känneteckensinnehavaren. Ifall denna andra person som drivit företaget ihop med den avlidna redan kommer att ärva den avlidna i enlighet med arvsrätten så utgör denna situation möjligen inte något stort problem, men ifall den kvarvarande personen inte är arvsberättigad så kan det resultera i vissa frågor. Det finns inget enkelt svar på hur en situation av det slaget kommer att lösas, utan det kan bero på bland annat vilken företagsform det i så fall gäller, vilka specifika avtal som kompanjonerna träffat, ifall det finns något testamente och så vidare.

Bläddra bland juridiska artiklar