Bestämmelserna som reglerar en facklig förtroendemans ställning på en arbetsplats tillkom i samband med de stora arbetsrättsreformerna i mitten av sjuttiotalet. Dessa reformer ledde fram till en ökad reglering som i sin tur bidrog till en ökad arbetsbelastning för lokala arbetstagarorganisationer, vilka hade till uppgift att säkerställa att regleringen efterföljdes. Den ökade belastningen för arbetstagarorganisationerna behövde finansieras och för att fylla detta behov inrättades förtroendemannalagen. Regleringen har fått stor ekonomisk betydelse för de fackliga arbetstagarorganisationerna och har dessutom ökat möjligheterna för arbetstagarorganisationerna att säkerställa enskilda medlemmars intressen.
Lagstiftningen är riktad mot fackliga förtroendemän som utsetts av en arbetstagarorganisation som har eller brukar ha kollektivavtal med arbetsgivaren. För att bestämmelserna ska börja gälla krävs det dessutom att arbetsgivaren meddelas om att en eller flera av dennes arbetstagare utsetts till facklig förtroendeman.
Den viktigaste bestämmelsen behandlar den fackliga förtroendemannens rätt till betald ledighet för att utöva sitt fackliga arbete. Som utgångspunkt har den fackliga förtroendemannen rätt till den ledighet som krävs för att kunna utföra sitt uppdrag. Denna regel är dock begränsad, i den bemärkelsen att ledigheten ska vara skälig med hänsyn till förhållandena på arbetsplatsen. Ledigheten får alltså inte tas ut om den riskerar att medföra störningar i exempelvis produktionen.
Ett viktigt verktyg för arbetstagarorganisationerna angående den fackliga förtroendemannens rätt till betald ledighet utgörs av reglerna om tolkningsföreträde. Tanken bakom tolkningsföreträdesregler är i allmänhet att den ståndpunkt parten med tolkningsföreträde tar i en tvist ska gälla fram tills tvisten är löst. I tvister angående facklig förtroendemans rätt till ledighet blir konsekvensen emellertid att arbetstagarorganisationen alltid får rätt eftersom ledigheten nästan uteslutande hinner ta slut innan tvisten blir slutgiltigt avgjord. Arbetstagarorganisationens ståndpunkt blir alltså det slutgiltiga resultatet.
Vidare finns det ett stort antal bestämmelser som är tillskapade i syfte att skydda den fackliga förtroendemannen i dennes fackliga uppdrag. Den fackliga förtroendemannen har rätt att bli tilldelad lokal eller annat utrymme som behövs för det fackliga arbetet. Vidare får en facklig förtroendeman inte ges försämrade arbetsförhållanden på grund av sitt uppdrag. Förtroendemannen har dessutom ett skydd, i den bemärkelsen att när det fackliga förtroendeuppdraget upphör ska förtroendemannen vara garanterad samma ställning vad gäller arbetsförhållande och anställningsvillkor som om han inte hade haft något fackligt förtroendeuppdrag.
För det fall en arbetsgivare har för avsikt att förändra en facklig förtroendemans anställningsvillkor eller arbetsförhållande krävs det bland annat att det föregås av ett varsel samt att förtroendemannen själv samt dennes arbetstagarorganisation underrättas. Denna underrättelse ska ske minst två veckor i förväg. En förtroendeman har dessutom i allmänhet företräde vid uppsägning på grund av arbetsbrist. Villkoret är dock att det är av särskild betydelse för den fackliga verksamheten. En uppsägning i strid mot denna regel kan i normalfallet ogiltigförklaras.