Förhandlingsrätten kan användas för att diskutera olika typer av frågor som uppstår i en arbetsgivares verksamhet. Den allmänna förhandlingsskyldigheten är väldigt vid i sitt omfång och omfattar således de flesta tänkbara ämnen i en arbetsgivares verksamhet. Förhandlingsrätten medför en förhandlingsskyldighet för motparten. På arbetstagarsidan är det endast arbetstagarorganisationerna som har förhandlingsrätt. För arbetsgivarsidan tillkommer däremot förhandlingsrätten både enskild arbetsgivare och dennes arbetsgivarorganisation. Detta innebär att enskilda arbetstagare, oavsett om de är ensamma eller tillsammans med en grupp av andra arbetstagare, inte har någon möjlighet till allmän förhandling.
För rätt till förhandlingsskyldighet krävs vidare att det finns en viss anknytning mellan arbetstagare och arbetsgivare. Det krävs nämligen att det föreligger eller har förelegat ett anställningsförhållande mellan parterna. Den organisation som vill förhandla med en arbetsgivare med stöd av den allmänna förhandlingsskyldigheten kan således endast göra det i de fall en medlem i organisationen är eller har varit anställd hos arbetsgivaren.
För det fall allmän förhandling påkallas ska parterna inställa sig själva eller åtminstone låta sig representeras av ett ombud. Det krävs emellertid att den som representerar en part i förhandlingen har behörighet att besluta i frågan. Det räcker dock inte med att delta i förhandlingen. Väl vid förhandlingsbordet krävs det att de bägge parterna sakligt motiverar sin ståndpunkt i frågan. Vidare ska parterna ange grunden för sitt ställningstagande samt tillhandahålla relevanta uppgifter som ligger till grund för tvistefrågan. En part är dessutom skyldig att lämna ut alla handlingar den själv åberopar i förhandlingen, det föreligger alltså en så kallad editionsplikt.
En arbetstagarorganisation, arbetsgivare eller arbetsgivarorganisation som önskar att förhandla ska rikta en förhandlingsframställan till motparten. Det finns inget skriftlighetskrav, men om men part begär det skall en skriftlig framställan överlämnas. Det är viktigare att det framgår av förhandlingsframställan att en part önskar att förhandla än att själva förhandlingsfrågan i detalj preciseras.
Vid allmänna förhandlingar, främst förhandlingar om kollektivavtal och tvisteförhandlingar, ska förhandlingar hållas inom två veckor från det att motparten nåddes av förhandlingsframställan. En något förlängd tidsfrist gäller dock om motparten inte är en enskild arbetsgivare eller lokal arbetstagarorganisation. Denna tidsfrist är tre veckor. Det är upp till parterna att bestämma tid och plats för förhandlingarna.
När en förhandling väl har börjat ska den bedrivas så skyndsamt som möjligt. Det finns inget krav på att den ska inledas och avslutas i ett sammanhang. Det finns vidare inget krav på att förhandlingsprotokoll ska upprättas. Det är av naturliga skäl att föredra att upprätta ett skriftligt protokoll, främst i bevishänseende, och om en part begär att protokoll ska föras skall det också ske. Av tradition är det arbetstagarsidan som för protokoll och arbetsgivarsidan tillåts sedan justera protokollet. En förhandling anses avslutad när en part som fullgjort sin förhandlingsskyldighet skriftligen meddelat att denne anser att förhandlingen har upphört.