Med vattenverksamhet avses olika byggnadsåtgärder och vattenregleringsåtgärder i ytvatten och markavvattning, vilka skall behandlas utförligare nedan. För att få bedriva vattenverksamhet krävs vidare tillstånd. Reglerna om vattenverksamhet har ofta stor betydelse för miljön och många svåra avvägningar mellan ekonomiska och energimässiga intressen i förhållande till påverkan i miljö och människors levnadsförhållanden måste göras. Historiskt sett har vattenrätten varit ett komplicerat område där endast ett fåtal har goda kunskaper. I den här artikeln skall vi översiktligt behandla reglerna om vattenverksamhet.
Vem har rätt till vattnet?
Avgörande för tillämpning av reglerna om vattenverksamhet är vem som har rätt till vattnet. I vissa rättssystem anses vattnet vara en så viktig tillgång att den inte bör tillkomma fastighetsägaren ensam utan istället alla medborgare i allmänhet. Den svenska lagstiftningen bygger däremot på tanken att det är fastighetsägaren som har rätten till vatten som finns på fastighetsägarens fastighet. Då vatten ofta ständigt är i rörelse brukar man inte tala om äganderätt utan snarare en slags nyttjanderätt. Eftersom staten kontrollerar hur vattentillgångar exploateras kan ett resultat som inte skiljer sig mycket från en lösning där vattnet är offentlig egendom uppnås. Fastighetsägaren har rådighet över vattnet, vilket innebär en rätt att tillgodogöra sig vattnet eller vidta andra åtgärder med vattnet, som exempelvis bedriva vattenverksamhet. Dock har fastighetsägaren inte någon rätt att hindra andra från att använda vattnet. I lagen anges vissa situationer då undantag görs från huvudregeln om att fastighetsägaren har rådighet över vattnet. Ibland kan andra som vill bedriva ett vattenföretag som har ett större allmänt intresse istället få rådighet över vattnet och bedriva vattenverksamhet.
Definitionen av vattenverksamhet
Med vattenverksamhet avses enligt lagen följande förfaranden.
1. Ändring, uppförande, utrivning, lagning av dammar eller andra anläggningar i vattenområden. Vidare avses pålning och fyllning i vattenområden. Bortledande av vatten från eller sprängning, grävning och rensning i vattenområden är också att betrakta som vattenverksamhet. Slutligen omfattas andra åtgärder som företas i vattenområden till syfte att ändra vattnets läge eller djup.
2. Även bortledande av grundvatten eller uppförande av anläggningar för detta syfte anses vara vattenverksamhet.
3. Att tillföra vatten i syfte att öka grundvattenmängden och uppförande av anläggningar eller utförande av åtgärder i detta syfte anses vara vattenverksamhet.
4. Slutligen omfattas åtgärder som vidtas i syfte att avvattna mark och syftet med åtgärden är att varaktigt förändra en fastighets lämplighet för ett visst ändamål. Detta kallas för markavvattning. Dock omfattas inte situationer då det är fråga om avledande av avloppsvatten som görs för att sänka eller tappa ur ett vattenområde eller för att på annat sätt skydda mot vatten.
Tillstånd till vattenverksamhet
För att få bedriva vattenverksamhet krävs i regel att tillstånd därtill först erhålls. Dock behövs inte tillstånd för sådan verksamhet som uppenbarligen inte innebär någon skada för enskilda eller allmänna intressen. Huvudregeln torde dock vara att tillstånd måste erhållas innan vattenverksamheten kan bedrivas. Ett första krav för att någon skall få bedriva vattenverksamhet är att verksamhetsutövaren har rådighet över vattnet i det område där verksamheten skall bedrivas. Den som vill bedriva vattenverksamhet måste ta de så kallade hänsynsreglerna i beaktande. Hänsynsreglerna är vissa allmänt hållna regler som gäller för all verksamhet och har till syfte att minska skadliga verkningar på miljön. Vidare krävs att fördelarna med vattenverksamheten överväger kostnaderna, skadorna och andra olägenheter som vattenverksamheten orsakar. Regeln anses innebära att en samhällsekonomisk bedömning skall göras av hela projektet. Detta innebär att ett ytterligare skydd, vid sidan av hänsynsreglerna, för miljön medförs.