Skadestånd vid myndighetsutövning


Förr i tiden ansågs inte det allmänna kunna åläggas något skadeståndsrättsligt ansvar. Då hette det att det allmänna inte kunde göra några fel. Numera har dock inställningen ändrats och särskilda skadeståndsrättsliga regler har införts angående det allmännas ansvar. Här nedan skall statens och kommunens ansvar vid rättsstridiga handlingar, d.v.s. då fel eller försummelse föreligger, behandlas. Det är dock viktigt att uppmärksamma att ersättningsskyldighet även kan uppkomma i stor utsträckning då det gäller rättsenliga handlingar såsom exempelvis expropriation. De skadeståndsrättsliga reglerna gör även skillnad på skada som har orsakats vid myndighetsutövning och skada som har uppkommit genom annan verksamhet. Då skada har uppkommit genom privaträttslig verksamhet skall stat och kommun åläggas skadeståndsansvar enligt de allmänna skadeståndsreglerna, men vid skada som har uppkommit vid myndighetsutövning gäller särskilda regler.

Stat och kommun är skyldiga att ersätta sakskador, personskador och rena förmögenhetsskador som vållas genom fel eller försummelse vid sådan verksamhet som kommunen eller staten svarar för, d.v.s. offentlig verksamhet. Vidare skall skada på grund av att någon kränks genom fel eller försummelse vid myndighetsutövning ersättas. För kränkningsersättning förutsätts dock att skadan har orsakats genom brott. Det väsentliga för skadeståndsansvaret är om skadan har uppkommit vid myndighetsutövning. Undantag i ansvaret görs för beslut av riksdagen eller regeringen, om inte beslutet ändras eller upphävs. Samma sak gäller för beslut som fattas av Högsta domstolen eller Högsta förvaltningsdomstolen. Om någon försöker föra en sådan talan skall den inte tas upp till prövning av domstolen.

Det särskilda ansvaret åläggs då skador har uppkommit vid myndighetsutövning. Myndighetsutövning är beslut eller åtgärder som är ett uttryck för samhällets maktbefogenheter över de enskilda. Man fäster vikt vid den tvingande makt som det allmänna har vid offentlig verksamhet. Sådan makt kan bland annat bestå i att man måste söka tillstånd för att bedriva en viss verksamhet, förbud mot visst handlande eller beviljande av förmåner. Det kan även handla om beslut och faktiskt handlande i vissa situationer. Det är också viktigt att uppmärksamma att det föreskrivs att skadan skall ha uppkommit ”vid” myndighetsutövning. Det förutsätts således inte att skadan har uppkommit genom myndighetsutövning. Även handlingar som har samband med myndighetsutövningen kan således föranleda ansvar.

Emellertid kan den skadelidande inte få skadestånd enbart på den grunden att skadan har uppkommit i en verksamhet som utgör myndighetsutövning. Det krävs även att reglerna som gäller för verksamheten har till uppgift att skydda enskilda skadeståndsintressen. Så kallat skyddat intresse skall således föreligga. Regler som har för avsikt att enbart skydda allmänna intressen kan inte föranleda skadeståndsrätt för en enskild person som har drabbats av skada genom verksamheten. Som exempel kan nämnas ett fall där ett fordon hade kontrollerats av AB Svensk bilprovning och ingen anmärkning framfördes, vilket var fel. I denna situation utdömdes skadestånd på grund av att fordonskontrollen inte enbart företogs för att säkerställa allmänhetens behov av trafiksäkerhet utan även fordonsägarens eget intresse av trafiksäkerhet.

För att ansvar skall uppkomma förutsätts att skadan har orsakats genom fel eller försummelse. Denna bedömning skall göras mer objektivt än i andra fall. Således läggs inte lika stor vikt vid vad den skadeståndsskyldige har insett eller kunnat inse som det görs då en enskild har orsakat skada. Både så kallade anonym och kumulerande culpa kan föranleda ansvar. Med anonym culpa menas att någon har varit oaktsam, men att man inte vet vem. Med kumulerande culpa menas att flera personer har begått fel som ensamma inte skulle föranleda skadeståndsskyldighet, men tillsammans kan grunda ansvar. Ansvar kan även uppkomma vid delegerad myndighetsutövning, med vilket menas att ett privat rättssubjekt har anförtrotts en speciell uppgift tillhörande myndighetsutövningen.

Bläddra bland juridiska artiklar