Vissa avtal är av sådan karaktär att det anses orimligt att avtalsparterna skall vara bundna av avtalet. Med pactum turpe menas avtal som strider mot lag eller goda seder. Med att ett avtal strider mot goda seder menas att avtalet är omoralisk enligt samhällets normer. Vad som strider mot goda seder förändras med tiden och är olika för olika kulturer. Vissa avtal anses vara så olämpliga att de inte skall ha rättsordningens skydd. Skulle ett avtal anses vara av sådan natur skall en domstol inte pröva avtalets giltighet eller förpliktelser enligt avtalet. Detta innebär att talan avvisas och en part inte genom domstolsbeslut kan förpliktiga motparten att prestera, avtalet till trots. En huvudregel inom svensk avtalsrätt är att alla avtal skall hållas och bestämmelserna om pactum turpe utgör således ett undantag härifrån. Det finns inga allmänna regler om när avtal att detta slag skall avvisas utan det måste bedömas specifikt för varje fall.
Förutsättningar för att ogiltigförklara ett avtal på grund av pactum turpe
För att domstolen skall avvisa ett mål på grund av dess otillbörlighet, d.v.s. dess omoraliska eller olämpliga syfte, krävs att vissa förutsättningar är uppfyllda. Först och främst skall det vara uppenbart att avtalet är av en otillbörlig karaktär, vilket skall framgå antingen av parternas yrkanden eller av utredningen i målet. Vidare skall det för domstolen vara klart att avtalet är ogiltigt på grund av att det strider mot lag eller goda seder. Som framgår är det en väldigt restriktiv bedömning som skall göras av domstolen. Uppmärksammas bör att en sådan ogiltigförklaring är en åtgärd som endast kan tas till i undantagsfall. När det föreligger en verklig och seriös tvist har alla rätt till en domstolsprövning av tvisten. Om domstolarna alltför lättvindigt skulle avvisa tvister på grund av dess otillbörlighet vore det ett brott mot våra mänskliga rättigheter.
Avtal som strider mot lag
Det går inte att säga att avtal som strider mot lag generellt sett skall vara ogiltiga. Huruvida avtalet skall anses vara ogiltigt måste bedömas utifrån vilket syfte lagregeln har, hur pass viktigt det är att avtal som strider mot lagregeln skall vara ogiltiga och vilka konsekvenser det skulle leda till om dessa avtal ogiltigförklaras. I vissa fall kan ett avtal påverka tredje man, d.v.s. en part som står utanför avtalsförhållandet, vilket kan leda till att en ogiltigförklaring inte anses vara lämplig. Står det föreskrivet i lag att avtal som strider mot en lagregel skall vara ogiltiga behövs dock ingen bedömning. Lagen går i dessa fall före avtalet som inte kan bli giltigt.
Vad innebär ogiltigförklaringen?
Att ett avtal ogiltigförklaras innebär för det första att man inte kan framtvinga fullgörelse enligt avtalet med hjälp av domstol. Utan dom finns det inget lagligt sätt att tvinga parterna att fullgöra sina förpliktelser och på så vis är de bundna av avtalet. I vissa situationer kan dock domstolen ha anledning att pröva frågor som uppkommer i samband med ogiltighetsförklaringen av avtalet. Det kan till exempel röra huruvida en prestation skall återgå eller inte. Ogiltigheten måste nämligen inte leda till att avtalet skall sakna all rättsverkan. Det kan finnas situationer då det kan vara godtagbart att parterna träffar en uppgörelse, gällande exempelvis redan utförda prestationer. Något hinder mot att pröva en sådan uppgörelse finns då inte.
Exempel på avtal som kan vara pactum turpe
Som tidigare framgått kan man inte säga generellt vad som skall betecknas som pactum turpe utan en individualiserad bedömning av varje situation måste göras. Dock kan man konstatera att vissa sorters avtal har ansetts vara otillbörliga och därmed inte förtjänar rättsordningens skydd. Ett självklart exempel är när man avtalat om att någon skall begå brott i form av exempelvis misshandel eller mord. Andra exempel är avtal som innebär att någon eller båda parterna skall bryta mot skattelagstiftningen, att någon skall göra abort mot ersättning eller att någon skall utföra sexuella tjänster mot betalning, d.v.s. prostitution.