De handlingar som generellt kan komma att klassas som skattebrott är att lämna oriktiga uppgifter i skattesammanhang och underlåtelse att lämna in föreskrivna uppgifter som ska ligga till grund för beskattningen. I det följande ska några frågor som är praktiskt viktiga för att avgöra vad som är ett otillåtet agerande behandlas närmre:
Vad är en oriktig uppgift?
Vad innebär konkret fara för skatteundandragande?
Vad innebär frivillig rättelse?
Som skatt- eller redovisningsskyldig har man en skyldighet att lämna in vissa blanketter och underlag som Skatteverket behöver för att kunna beräkna den slutliga skatten. Det kan vara fråga om kontrolluppgifter från arbetsgivare, självdeklarationer från privatpersoner och företag, skatte- och avgiftsanmälningar, momsregistrering och liknande uppgifter. Om dessa innehåller oriktiga uppgifter som har betydelse för skattens storlek, eller om en sådan uppgift saknas, kan uppgiftslämnandet eventuellt utgöra skattebrott.
Den aktuella uppgiften måste ha lämnats på annat sätt än muntligen, d.v.s. skriftligen, digitalt eller genom någon typ av inspelning. Anledningen är de höga beviskrav som uppställs i brottmål, där uppgiftens existens måste vara ställd bortom allt rimligt tvivel för att kunna leda till en fällande dom.
Att det ska vara fråga om en uppgift innebär att t.ex. ett yrkande om avdrag som det är upp till Skatteverket att ta ställning till inte är en oriktig uppgift i sig, däremot kan yrkandet grunda sig på oriktiga uppgifter. Att Skatteverket kanske underkänner det yrkade avdraget är alltså inte detsamma som att de anser uppgifterna oriktiga. Om man är osäker på om man exempelvis har rätt till ett avdrag eller på hur reglerna tillämpas är det därför bra att bifoga en detaljerad redogörelse över relevanta omständigheter och korrekta, verifierbara uppgifter.
För att den aktuella gärningen ska vara brottslig ska gärningen ha medfört en konkret fara (beaktansvärd risk) för att skatt undandras det allmänna. En sådan fara anses inte finnas om gärningen kan förväntas upptäckas i Skatteverkets vanliga rutinkontroller. För att kunna ta ställning till frågan om fara uppkommit krävs alltså i princip en ingående kunskap om Skatteverkets rutiner, vilket är en av anledningarna till att en skatteprocess i domstol kan bli väldigt teknisk. Om en uppgift i en deklaration kan styrkas genom de kontrolluppgifter från arbetsgivare, banker, försäkringsbolag m.m. som finns i skatteregistret och/eller förtryckta på deklarationsblanketten så finns i princip ingen konkret fara för skatteundandragande vad gäller den aktuella uppgiften.
Att det räcker att en konkret fara uppkommit innebär att brottet begås redan i samband med att exempelvis de oriktiga uppgifterna skickas in, och inte först när Skatteverket har fattat ett grundläggande beslut om beskattning eller när för lite skatt betalas in. Konstruktionen innebär att det inte finns något behov av att kriminalisera försök till de olika skattebrotten.
För den som lämnat en oriktig uppgift eller underlåtit att lämna in föreskrivna uppgifter under omständigheter som normalt hade kunnat medföra åtal för skattebrott finns en möjlighet att själv frivilligt rätta de felaktiga uppgifterna. En sådan frivillig rättelse medför att personen inte straffas för det aktuella brottet. De ändrade uppgifterna ska klart och tydligt förklaras vara en rättelse av tidigare uppgifter för att ansvarsfrihet ska kunna komma ifråga.
Det kan däremot vara problematiskt att avgöra vilka rättelser som egentligen är frivilliga. Det måste nämligen vara fråga om uppriktigt, frivilligt handlande på eget initiativ. Ett exempel är att en skattskyldig får reda på att dennes deklaration, som innehåller oriktiga uppgifter, har valts ut för särskild granskning av Skatteverket och att personen därför skyndar sig att rätta felaktigheterna. Eftersom det inte är ett eget initiativ som syftar till att korrigera ett fel, utan ett försök att undkomma de rättsliga konsekvenserna, är denna rättelse inte frivillig i lagens mening. Personen ska alltså inte ha fått någon indikation på att Skatteverket har vidtagit några åtgärder med anledning av de oriktiga uppgifterna för att rättelse ska vara möjlig.