Företagsspioneri
Att olovligen införskaffa en företagshemlighet är ett brott, så kallat företagsspioneri. Att dömas för detta kan innebära böter alternativt fängelse i upp till två år. Om brottet är så allvarligt att det kan kategoriseras som grovt företagsspioneri kan gärningsmannen dömas till fängelse i upp till sex år. Vid bedömningen av ifall brottet kan anses grovt, tar domstolen bland annat hänsyn till om handlingen har varit av särskilt farlig art, rört betydande ekonomiska värden eller medfört synnerligen kännbar skada för det drabbade företaget. Man kan även dömas för försök eller förberedelse till företagsspioneri.
Olovlig befattning med företagshemlighet
Det finns även ett brott som kallas för olovlig befattning med företagshemlighet. Man kan dömas för detta brott ifall man, efter det att någon annan har berett sig tillgång till företagshemligheten genom företagsspioneri, anskaffar företagshemligheten med vetskap om att uppgiften införskaffats olovligen. Som exempel; om person A genom företagsspioneri införskaffar en viss företagshemlighet och person B därefter köper företagshemligheten av A, fullt medveten om hur den införskaffats, så kan B dömas för olovlig befattning med företagshemlighet. Detta brott kan resultera i böter eller fängelse i upp till två år. Anses brottet grovt, så kan det bli fråga om fängelse i upp till fyra år. Ifall man döms för företagsspioneri eller olovlig befattning med företagshemlighet kan man även bli dömd att betala skadestånd till det drabbade företaget. Skadeståndet skall täcka den skada som själva brottet orsakat, alternativt den skada som det obehöriga användandet eller avslöjandet av företagshemligheten medför.
Andra situationer då skadeståndsskyldighet kan uppstå
Situationen kan även vara sådan att någon i samband med en affärsförbindelse fått ta del av en företagshemlighet och därefter uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller avslöjar företagshemligheten. I detta fall kan denna person i allmänhet inte dömas för företagsspioneri eller olovlig befattning med företagshemlighet, eftersom företagshemligheten inte olovligen införskaffats. Personen kan dock fortfarande dömas att betala skadestånd till det drabbade företaget skadeståndet skall då täcka den skada som uppkommit genom utnyttjandet eller avslöjandet av företagshemligheten. En liknande situation är då en arbetstagare, med anledning av sin anställning, fått ta del av arbetsgivarens företagshemligheter. Också arbetstagaren kan dömas att betala skadestånd till arbetsgivaren ifall denne uppsåtligen eller av oaktsamhet utnyttjar eller avslöjar en företagshemlighet. Skadeståndet skall täcka den skada som uppstått på grund av arbetstagarens handling. Detta är under förutsättningen att arbetstagaren fick ta del av företagshemligheten under sådana omständigheter att denne insåg, eller borde ha insett, att det var fråga om en företagshemlighet som skulle hemlighållas. För det fallet att arbetstagaren utnyttjat eller avslöjat affärshemligheten efter det att anställningen upphört, utdöms skadestånd endast om det finns synnerliga skäl för det. Det anses alltså värre att vara vårdslös med företagshemligheter medan man är anställd av ett företag än efter att anställningen avslutats, detta bland annat med anledning av den så kallade lojalitetsplikt som en arbetstagare har mot sin arbetsgivare. Också i vissa andra fall kan man dömas att betala skadestånd, motsvarande den skada som ens handlande orsakat, eftersom man med uppsåt eller av oaktsamhet utnyttjat eller röjt en företagshemlighet. Detta med förutsättning att man insett, eller borde ha insett, att den aktuella företagshemligheten i något tidigare skede införskaffats på olovligt sätt.
Slutligen kan nämnas att de skadestånd som nämnts ovan endast kan innefatta skada som uppkommit under de fem senaste åren innan man väckte talan om skadestånd; eventuell skada som uppkommit tidigare än så ersätts alltså inte. Skadeståndet kan vidare i vissa situationer komma att minskas eller helt falla bort, om det bedöms vara skäligt.