Mycket viktig information och andra tillgångar går att skydda via det immaterialrättsliga systemet. Man kan bland annat ta patent på uppfinningar, få skydd för konstnärliga skapelser via upphovsrätten, skydda produktnamn via varumärkesrätten och så vidare. I vissa situationer finns är det emellertid kanske inget av dessa alternativ som går att använda för att skydda viktig eller känslig information, som till exempel så kallad know-how. Det kan även vara så att det faktiskt är möjligt att skydda något genom att exempelvis patentera det, men att man ändå inte anser detta vara ett bra alternativ. Så kan vara fallet om man av någon anledning är angelägen om att hemlighålla den aktuella tillgången patentering medför nämligen att viss information blir offentlig. Även om man faktiskt har avsett att patentera en uppfinning, är det av stor vikt att hålla den hemlig till dess att patentansökan lämnats in, för att det så kallade nyhetskravet skall anses uppfyllt. Om man då, oavsett orsak, vill hålla en viss sak hemlig så är förstås det absolut viktigaste att man lyckas hålla på sin sekretess. Det kan i flertalet situationer vara nödvändigt att upprätta sekretessavtal. Även om hemlighållandet alltså är det mest avgörande, så finns det också ett visst lagstadgat skydd för företagshemligheter.
Vad räknas då som en företagshemlighet? Det mest typiska exemplet på en företagshemlighet är, som nämnts ovan, know-how. Begreppet know-how är inte helt tydligt definierat, men klarlagt är att en stor mängd saker kan komma att räknas som know-how. Know-how kan alltså utgöras av alltmöjligt; det kan vara den specifika kunskap som en viss person i ett företag har om en särskild produkt, den kunskap som en forskare har tillägnat sig på ett visst område i samband med sin forskning, den kunskap som de anställda i ett företag har tillägnat sig rörande en viss uppfinning under det att de har arbetat med att utveckla den, och så vidare. Företagshemlighet och know-how är i stor utsträckning synonyma begrepp, men begreppet företagshemlighet kan möjligen anses omfatta ännu mer än begreppet know-how. I lagstiftningen definieras företagshemlighet som sådan information om affärs- eller driftsförhållanden i en näringsidkares rörelse som näringsidkaren håller hemlig och vars röjande är ägnat att medföra skada för honom i konkurrenshänseende. Angående vad som utgör information nämns bland annat uppgifter som har dokumenterats i någon form, till exempel ritningar eller modeller, men även enskilda personers kännedom om ett visst förhållande (även om detta inte direkt har dokumenterats).
För att något skall anses utgöra en företagshemlighet måste det alltså, för det första, handla om information som är av vikt för företaget det måste vara så att företaget skulle skadas av att informationen kommer ut (då främst på grund av att företagets konkurrenter därmed skulle få en fördel). Om det exempelvis kommer ut att ett företag planerar att omlokalisera sin verksamhet, om företagets detaljerade expanderingsplaner blir kända, eller om det i förväg avslöjas vilken ny produktlinje företaget planerar så kan det givetvis medföra skada för det aktuella företaget. För det andra, är det bara vad som kallas för obehöriga angrepp på företagshemligheter som lagen skyddar mot. Om företaget själv har valt att offentliggöra viss information, så anses inte längre denna information utgöra en företagshemlighet vilket kanske är ganska uppenbart, då informationen inte längre är hemlig. Även om en företagshemlighet röjs mot företagets vilja är det inte alltid säkert att denna gärning räknas som ett obehörigt angrepp. Om någon exempelvis anskaffar, utnyttjar eller avslöjar en företagshemlighet för att uppenbara ett misstänkt allvarligt brott eller andra missförhållanden, så anses detta i allmänhet inte utgöra ett obehörigt angrepp på företagshemligheten. Dessutom anses det typiskt sett inte heller som ett obehörigt angrepp ifall någon i god tro utnyttjar eller röjer en företagshemlighet. Man bör därför vara mycket tydlig med att viss information anses utgöra en företagshemlighet, för det fallet att man delger någon denna information. Detta är också en av anledningarna till varför det kan vara viktigt med sekretessavtal.