Nybildning av fastigheter - klyvning


När flera personer gemensamt äger en fastighet, s.k. samägande, finns en möjlighet för samtliga delägare att ansöka om att få sin andel utbruten, d.v.s. ansöka om klyvning. Syftet med en klyvning är vanligtvis att man vill upplösa samäganderätten, det gemensamma ägandet, och av det utbrutna utrymmet bilda en ny fastighet.

Vid en klyvning delas den berörda fastigheten upp i separata enheter, s.k. klyvningslotter, och den ursprungliga fastigheten upphör att existera. Dessa lotter kan antingen bilda fastigheter var för sig och få egna fastighetsbeteckningar, eller sammanslås med redan befintliga fastigheter. Vanligtvis sker en klyvning i kombination med en sådan sammanläggning. I praktiken kan således den som äger 1/3 av en fastighet begära att dennes del blir utlagd till ett eget utrymme. Värdet av klyvningslotten bestäms med hänsyn till fastighetens värde i obebyggt skick och tar inte hänsyn till de byggnader som eventuellt finns på fastigheten. När en fastighet med byggnad skall klyvas måste delningen utföras så att inte någon avsevärd olägenhet uppstår för de delägare som inte tillförs byggnaden. Olika delar av en fastighet kan ju i ett sådant fall ha olika värden. När skillnader mellan klyvningslottens värde och andelens värde (i den ursprungliga fastigheten) föreligger finns det regler för hur ersättningen skall utgå mellan de olika delägarna. Ersättningen skall utgå i pengar. Det betyder att den som erhåller en lott med en byggnad sannolikt får betala ersättning till dem vars fastigheter har ett lägre värde eller saknar en likvärdig byggnad.

Tillvägagångssätt

Vanligtvis ansöker ägaren, alternativt någon av delägarna, om klyvning hos Lantmäteriet. Däremot får även förvärvaren ansöka om klyvning när denne har köpt en andel i fastigheten, förutsatt att det finns ett villkor som säger att fastigheten skall klyvas. I dessa fall skall köpehandlingarna bifogas till ansökan. Alla delägare behöver inte vara överens om att en klyvning skall genomföras för att så skall kunna ske. Det innebär att en delägare i en samägd fastighet kan få se sin andel omvandlas till en ny fastighet även om delägaren inte önskar det.

Klyvningslotten kan sedan tilldelas en specifik delägare förutsatt att Lantmäteriet godkänner ett sådant anspråk. Ofta ägs den nybildade fastigheten av en person men det är även möjligt att samäganderätten består även efter klyvningen och att det blir en gemensam lott. Till skillnad mot vid avstyckning finns det ingen stamfastighet som behåller sin fastighetsbeteckning. I stället får samtliga klyvningslotter nya fastighetsbeteckningar.

När en fastighet klyvs påverkas alltid de rättigheter som hör till eller belastar fastigheten. Exempelvis när servitut tillhör den ursprungsfastighet vilken skall klyvas läggs servitutet till antingen en av lotterna eller fördelas mellan lotterna. Det finns även olokaliserade servitut. Ett servitut är olokaliserat när det inte finns något bestämt utövningsområde eller när servitutet är upplåtet i en andel av en samfällighet. Exempel på sådana servitut är s.k. färdselservitut (att med fordon ta väg över annans fastighet). Ett olokaliserat servitut belastar alla lotterna gemensamt.

Vid en klyvning av en fastighet omvandlas äganderättsandelen per automatik till en äganderätt av en ny fastighet. Någon ansökan om lagfart behöver inte ske.

Bläddra bland juridiska artiklar