Ett avtal ingås mellan två parter för att reglera ett förhållande, till exempel ett köp, och det huvudsakliga syftet med avtalet är att undvika konflikt. Konflikt kan visserligen uppstå avtalsparterna emellan, men föremål för denna artikel är då konflikten hänför sig till avtalsparterna och tredje man. Detta förhållande kommer särskilt tydligt till uttryck inom sakrätten. Sakrätten är ett rättsområde som bland annat har till syfte att lösa konflikter som relaterar till saker. I vissa sammanhang kan även pengar räknas till gruppen saker. Detta blir ofta fallet när en viss summa pengar har lämnats för ett bestämt ändamål.
Genom sakrättsliga principer kan vi sluta oss till vem som har bättre rätt till en viss sak. Det blir särskilt aktuellt att tillämpa dessa principer när en tredje man gör anspråk på en sak som regleras mellan två avtalsparter. För att undvika missförstånd eller otydligheter, skall det nämnas att tredje man helt enkelt är den person i konflikten som inte är bunden av ett avtal, en utomstående om man så vill.
Konflikterna tar sin utgångspunkt i att det finns krav hos samtliga parter som inte går att förena. Alla kan med andra ord inte få sin vilja igenom. Detta kallas ibland för att parterna har oförenliga konkurrerande krav. En vanligt förekommande konflikttyp är separationsrättskonflikter. Denna typ av konflikt aktualiseras vid konkurser. Då blir konflikten mellan tre parter särskilt tydlig, eftersom det vid en konkurs uppstår intressen från fordringsägare. Fordringsägarna har naturligtvis ett intresse av att förmögenhetsmassan är så stor som möjligt, i syfte att maximera utdelningen.
Anta då att den som har begärts i konkurs (A) har en sak i sin besittning som tillhör B. B har alltså en äldre rätt till saken. Den naturliga frågan som uppkommer är om B har rätt att separera egendomen som finns hos A innan fordringsägarna får sitt. I en separationsrättskonflikt får normalt sakrätt, d.v.s. rätt till en sak, företräde om ett viktigt kriterium är uppfyllt. Det finns ett krav på specialitet, vilket innebär att saken inte får vara sammanblandad med övrig egendom; den måste gå att identifiera. Om specialitet föreligger, så bör B få företräde eller separationsrätt till saken.
En annan form av konflikt hänför sig till fordringsägare. Det är mycket vanligt att det uppstår konflikter mellan fordringsägare, eftersom gäldenärens förmögenhetsmassa är begränsad eller rent av obefintlig och alla fordringsägare vill få ut så mycket som möjligt. I det fallet så tillämpas den så kallade likhetsprincipen. Denna innebär att det som finns att dela mellan fordringsägarna delas lika i förhållande till deras krav. Man tittar alltså på hur mycket fordringsägarna kräver totalt och hur mycket en viss fordringsägare kräver; det procenttal som man får när man delar den enskildes anspråk med det totala anspråket ligger till grund för storleken på utdelningen enligt likhetsprincipen. Likhetsprincipen kallas ibland också för dividendprincipen.
En tredje konflikttyp som är relevant inom sakrätten är dubbelförfogande. Det kan vara så att en och samma person förfogar över en sak två gånger, trots att han eller hon inte har rätt att göra detta. Det kan röra sig om att en person säljer en och samma bil två gånger. Båda köparna i det fallet har rätt att kräva säljaren på bilen, men båda köparna kan naturligtvis inte få bilen. Därför tillämpas en regel som ger företräde till den som har äldre rätt till bilen. Utgångspunkten är alltså att den som har köpt bilen först, har bättre rätt till densamma. Detta förhållande kan krånglas till genom att nästa köpare får besittning till bilen och är i god tro, d.v.s. att han inte har en aning om att bilen har sålts till någon annan tidigare. Då är det denna köpare som har bättre rätt till bilen.
Slutligen skall något sägas om borgenärsskyddskonflikter. Här handlar det om en tredje man som behöver skyddas mot någons borgenärer. Dessa konflikter löses genom att sakrätten går före om sakrätten är giltig, om det sakrättsliga momentet är uppfyllt (ofta rör det ett krav på tradition) och om det finns ett återvinningsskydd.