För att avgöra om det finns någon som kan åläggas ett skadeståndsansvar måste det utredas huruvida någon varit oaktsam eller vårdslös. En sådan bedömning kallas med skadeståndsrättsliga termer för en culpabedömning. Förutom de omständigheter som vanligtvis tillmäts betydelse i en culpabedömning finns det också vissa särskilda omständigheter som beaktas. Sådana särskilda omständigheter kan påverka en situation på ett sådant sätt att situationen inte längre är något normalfall, men handlar även om individuella egenskaper hos personen som orsakar en skada och dessa egenskapers påverkan på skadeståndssituationen. En omständighet som kan tala för att göra en strängare culpabedömning är att det tidigare inträffat skador av liknande typ. Om den som orsakar en skada borde ha känt till riskerna för att skadan skulle inträffa kan det krävas att personen handlar annorlunda i förhållande till vad en person som inte varit inblandad i liknande situationer tidigare hade handlat. Motsatsvis anses ibland omständigheten att skador inte uppstått tidigare som en förmildrande omständighet. Individuella omständigheter Frågan handlar om vilken betydelse en skadevållares personliga egenskaper ska tillmätas i culpabedömningen. I sällsynta fall kan en person som är väldigt kunnig och erfaren anses vara oaktsam även om han eller hon har agerat på ett sätt som normalt krävs. Vidare är det osäkert om det är ursäktande att den som orsakat en skada varit gammal och sjuk eller trött, i dålig form, obegåvad, fumlig, oerfaren eller fått undermåliga instruktioner. I situationer och verksamheter som är något mer avancerade, där det normalt krävs någon form av kompetens för att utföra arbetet, tillmäts inte dessa omständigheter någon speciell betydelse. Det anses helt enkelt vara på det viset, att den som lider av någon av de defekter som ovan nämnts, får undvika de typer av verksamhet den inte klarar av. Detta anses i allmänhet gälla även för mindre kvalificerade uppgifter. En person får alltså försöka kompensera sina personliga tillkortakommanden med att koncentrera sig ännu mer för att undvika skadan eller helt enkelt stå risken för att en skada uppkommer. En stor anledning till att det i bedömningen vanligtvis inte tas hänsyn till personliga tillkortakommanden är den utbredda försäkringsverksamhet som finns i landet. Försäkringens uppgift anses bland annat vara att utjämna individuella olikheter. Det kan i allmänhet sägas att culpabedömningen blir alltmer objektiv. Culpabedömning när flera är inblandade Inte sällan uppstår en skada till följd av flera personers inblandning. Deltar alla de inblandade personerna på samma sätt, exempelvis i en lek eller ett spel utan att någon har intagit en ledarroll, är ansvaret i normalfallet samma för alla de inblandade. Oftare är fallet dock att olika personer har olika uppgifter och då kan ansvaret variera för de olika personerna. I flertalet situationer kan en primärt ansvarig identifieras. Skyldigheten för den primärt ansvarige att försöka undvika en skada är i normalfallet större än de skyldigheter som tillkommer de övriga inblandade. Culpabedömning i förhållande till kretsen som hotas av skada Culpabedömningen tar inte endast hänsyn till risken för att just den specifika skada som inträffat, utan väger också in risken för att skador av samma slag generellt kan uppkomma. En förare som kör på en gångtrafikant kan inte till sitt försvar hävda att det var en väldigt liten risk att just den påkörda fotgängaren skulle befinna sig på platsen, utan hänsyn tas till risken att gångtrafikanter i allmänhet befinner sig på platsen. Bevisbörda och beviskrav Den som lider skada har i normalfallet att bevisa att den som orsakat skadan har varit oaktsam. Eftersom oaktsamhetsbedömningen består av flertalet olika faktorer kan bevisbördan dock växla fram och tillbaka. De viktigaste frågorna angående bevisbörda och beviskrav rör sådan egendom som genom avtal finns i annan persons besittning. Där tillmäts omständigheterna beträffande hur skadan inträffat störst betydelse, där sambandet med den som hade hand om egendomen är viktigast. Grov vårdslöshet Denna grövre form av oaktsamhet blir främst aktuell i kontraktsförhållanden. Någon generell gräns för vad som ska anses som grovt finns inte, utan begreppet får olika betydelse beroende på vilka lagregler och sammanhang som är aktuella. Exempel finns dock på omständigheter som vanligen resulterar i grov vårdslöshet. Medvetet risktagande och bristande uppmärksamhet vid stora riskmoment är sådana omständigheter.