När ett avtal är så oklart att det kan ge upphov till många olika tolkningar finns i regel större möjligheter för domstolarna att ta sig friheter gällande avtalstolkningen. En regel som har kommit att myntas inom avtalstolkningen är den så kallade oklarhetsregeln. Oklarhetsregeln innebär att om en avtalsbestämmelse är otydlig skall den tolkas till nackdel för den avtalspart som har formulerat eller på något annat sätt gett upphov till regeln. Det är på så vis den som har haft störst möjlighet att undvika oklarheten som skall drabbas av oklarheten. Denna tolkningsregel tillämpas vid skriftliga avtal och kan ibland bli aktuell då det föreligger ett standardavtal som ena parten tillhandahåller.
Användning i konsumentskyddande syfte
Oklarhetsregeln har även stöd i lag i syfte att skydda konsumenter, som i regel betraktas som mer utsatta än andra avtalsparter. Det föreskrivs nämligen att ett avtalsvillkor som inte har diskuterats individuellt, vid en tvist mellan en näringsidkare och konsument, skall tolkas till konsumentens förmån. Regeln har sitt största tillämpningsområde vid standardavtal eftersom dessa inte har förhandlats individuellt. Dock bör uppmärksammas att många av de avtal olika företag tillhandahåller är just standardavtal och därför är det upp till företagen att se till att avtalsvillkoren är klara och tydliga. Lagändringen har medfört att oklarhetsregeln allt oftare har åberopats och tillämpats i praxis. Exempel på fall då oklarhetsregeln kan tillämpas är då ett försäkringsbolag har en otydlig regel gällande möjligheterna för konsumenten att få ersättning om en skada uppstått. Om försäkringsbolaget har standardiserade avtalsvillkor som inte diskuterats med konsumenten kan oklarhetsregeln komma att bli aktuell.
Användningsområde i allmänhet
Vidare har dock HD, d.v.s. Högsta domstolen, uttalat att man bör vara försiktig med att tillämpa oklarhetsregeln. Först och främst bör man försöka tolka ett avtal utifrån dess ordalydelse, syftet med villkoret och hur parterna brukar uttrycka sig. Det är först när man genom en sådan tolkning inte kan komma fram till vad som skall menas med bestämmelsen som det kan finnas anledning att pröva en så pass generell tolkningsprincip som oklarhetsregeln. Oklarhetsregeln kan i regel liknas vid en sorts ansvarsregel på så vis att det är oaktsamhet, vid författandet av avtalsvillkor, som kan föranleda en tillämpning av regeln. Vidare kan det gällande vissa sorters villkor och avtal finnas ett klarhetskrav. Detta blir främst aktuellt då ett villkor är förpliktigande och normalt innebär en nackdel för motparten. Vidare har den så kallade minimumregeln, vilken går ut på att den för en förpliktigad part minst betungande tolkningen skall användas, stora likheter med oklarhetsregeln. Minimumregeln har främst fått betydelse i fall där det endast är den ena avtalsparten som har att prestera något och kan på sätt och vis ses som sammanhängande med oklarhetsregeln.
Vikten av klara och tydliga avtalsvillkor
En utgångspunkt är att avtal skall vara klara och tydliga. Det är främst vid otydliga avtalsvillkor tvister uppstår och det kan på så vis finnas en anledning att ha en regel som förhindrar sådana oklarheter. Det är då regler som oklarhetsregeln kan bli av intresse. Slutligen kan konstateras att oklarhetsregeln används i syfte att motverka att en part som på egen hand har formulerat ett otydligt avtalsvillkor använder detta till sin fördel. Vad tolkningen kommer leda till är olika från fall till fall men HD har påpekat att en tolkning i enlighet med oklarhetsregeln inte får leda till orimliga resultat.