Casus mixtus cum culpa - ansvar för oförutsebara följder


Skadestånd kan utgå då någon har orsakat någon annan en skada. Enligt huvudregeln krävs också att skadan har orsakats genom oaktsamhet. För att bedöma om oaktsamhet föreligger brukar man utgå från den så kallade culpabedömningen, med culpa menas just oaktsamhet. Vid denna bedömning brukar man se till om skadevållaren har avvikit från normalt aktsamt beteende och i sådana fall om avvikelsen bör föranleda ansvar. Utöver oaktsamhet förutsätts att så kallad adekvat kausalitet föreligger. Om kausalitetskravet är uppfyllt kan man säga att skadan har orsakats av den oaktsamma handlingen. Adekvanskravet innebär en avgränsning av ansvaret. Det är nämligen inte rimligt att skadevållaren skall behöva stå för alla skador som denne kan ha orsakat. Genom kravet på adekvans uppställs ett krav på förutsebarhet. Detta brukar uttryckas med att händelsen skall ligga i farans riktning eller att farligheten i den aktuella handlingen skall ha förverkligats.

Casus mixtus cum culpa är en princip som innebär att ansvar kan uppkomma även för oförutsebara, så kallade inadekvata, följder av en handling. Sådant ansvar uppkommer om någon har begått en olovlig handling före skadan. Principen åberopas ofta då någon olovligen har tagit annans egendom eller brutit sig in i annans hus. Principen om casus mixtus cum culpa innebär som förstås ett avsteg från kravet på adekvans. Även om en ren olyckshändelse inträffar efter handlingen kan således skadevållaren bli skadeståndsskyldig.

Som exempel på ett fall där principen casus mixtus cum culpa har tillämpats kan nämnas ett fall då ett par ungdomar tog en bil och skada orsakades bilen under färden då bilen körde av vägen. I målet var fastställt att pojken som stämdes inför domstolen inte var en orsak till att bilen körde av vägen. Högsta domstolen började med att konstatera att enbart den omständigheten att pojken hade följt med under färden som passagerare var inte tillräckligt för att han skulle åläggas skadeståndsansvar. Dock hade han varit mer delaktig i tilltaget än så. Han hade tillsammans med de andra planerat tilltaget och, även om han inte var delaktig i själva tillgreppet, ansågs han tillsammans med de andra ha tagit bilen i sin besittning (besittning kan ungefärligen översättas med förfogande). HD konstaterade vidare att besittningstagandet hade satt igång det händelseförlopp som ledde till skadan. Slutligen konstaterade HD att pojken skulle åläggas skadeståndsansvar på grund av principen casus mixtus cum culpa.

Principen kan åberopas även i andra situationer då skada har uppkommit efter olovligt handlande. Som exempel kan nämnas om någon som är ansvarig för att frakta last med fartyg under en viss rutt avviker från den avtalade rutten. Om en sådan avvikelse görs utan lov och skeppet exempelvis går på grund kan skadeståndsansvar uppkomma för redaren, även om oaktsamhet inte föreligger.

Bläddra bland juridiska artiklar