Ibland kan det vara svårt att veta vilket skattesubjekt som skall betala skatten för en inkomst trots att det kan vara enkelt att konstatera att beskattning skall ske. Det kan i vissa situationer vara svårt att bestämma huruvida det är den som har kunnat tillgodogöra sig en inkomst eller om det är den som intjänat inkomsten som skall beskattas. I denna artikel skall redogöras för några av de huvudsakliga reglerna.
Beskattning enligt källteorin
Skatterätten bygger ursprungligen på den så kallade källteorin som innebär att den som har intjänat en inkomst är rätt skattesubjekt oavsett hur inkomsten disponeras. Dock bör uppmärksammas att relativt stora avsteg från denna grundteori har gjorts. Trots att avsteg från källteorin har gjorts kan påpekas att detta är fortfarande huvudregeln gällande rätt skattesubjekt, d.v.s. att det är den som förvärvar en inkomst som skall beskattas.
Inkomst av tjänst
När det gäller inkomster som genereras i inkomstslaget tjänst är huvudregeln fortfarande aktuell. Det är därför den som har förvärvat en tjänsteinkomst som skall beskattas för denna. Som exempel kan nämnas det så kallade fader Gunnar-målet där en präst beskattades för tjänsteinkomst för arvoden som han avstod till förmån för en stiftelse. Frågan i målet var huruvida det var prästen som skulle beskattas för tjänsteinkomst eller om stiftelsen, vilken i slutändan fick pengarna, skulle beskattas. Vidare kan man med ledning av rättsfallet konstatera att om en anställd bestämmer sig för att skänka pengar skall den anställde ändå beskattas, trots att den anställde själv aldrig har fått ersättningen. Detta då domstolen ansåg att prästen teoretiskt hade förfogat över ersättningen och att han valde att skänka bort den innebar att han konsumerade ersättningen. Detta innebar i sin tur att han ansågs vara rätt skattesubjekt. Dock är det möjligt att målet hade fått en annan utgång om prästen inte på förväg hade bestämt hur mycket som skulle lämnas i arvode och till vem. Vidare kan nämnas ett annat fall där en hustru fick köpa egendom till ett förmånligt pris av makens arbetsgivare. Även i detta fall ansågs den anställde, d.v.s. maken, vara rätt skattesubjekt. Maken beskattades för löneförmån eftersom egendomen såldes till ett pris som understeg marknadsvärdet. Det som i liknande situationer avgör om den anställde skall beskattas är att den anställde utverkar förmånen av sin arbetsgivare.
Inkomst av kapital
Vid utdelning av aktier, som hör till inkomstslaget kapital, finns en lagregel som föreskriver hur utdelningen skall beskattas. Enligt denna regel skall den som har rätt att få utdelningen, då den är möjlig att förfoga över, skall beskattas. Detta gäller oavsett vem som äger aktierna. Denna regel gäller även om någon skulle ha fått aktier i gåva. I ett rättsfall, där föräldrar hade gett sitt barn räntekuponger till ett obligationslån innan räntan kunde lyftas, konstaterades att ovannämnda regel utgör en allmän princip som även skulle gälla i den aktuella situationen. Det var därför gåvotagaren, d.v.s. barnet, som ansågs vara skattskyldig. Vidare bör uppmärksammas att enligt den så kallade kontinuitetsprincipen skall en gåvotagare beskattas vid en eventuell överlåtelse då egendom erhållits i gåva. Detta innebär att gåvotagaren beskattas för vinst som man kan säga inarbetats av gåvogivaren. Dock är förutsättningen härför att all egendom överlåts, till skillnad mot vad som diskuterats ovan.
Något om avdragsrätten
Frågan om vem som är rätt skattesubjekt har inte enbart betydelse för att bestämma vem som skall betala skatt utan också för att bestämma vem som har rätt att göra avdrag för eventuella kostnader. Grundprincipen är att man endast har rätt att göra avdrag för sina egna kostnader eller kostnader som är hänförliga till ens egna tillgångar eller ens egen verksamhet. Som exempel kan nämnas ett rättsfall där en make vägrades avdrag för ränta denne lagt för ett lån som den andre maken var betalningsansvarig för. När någon övertar betalningsansvar för lån är huvudprincipen att avdrag bara medges för ränta som löper efter övertagandet.