Aktier är en av många olika former av värdepapper som är möjliga att investera i och omsätta på marknaden och varje form har delvis sina egna regler och villkor. Här behandlas de vanligaste värdepappren aktier, fonder och obligationer som investeringsform.
Genom att välja denna typ av värdepapper kan den potentiella avkastningen höjas på ett sätt som inte är möjligt med en vanlig fast sparränta på ett bankkonto, men priset för en eventuellt högre avkastning är samtidigt en större risk. Sparkonton med fast ränta genererar regelbundna ränteinkomster även i tider av lågkonjunktur, medan ett värdepappersinnehav kan minska i värde eller till och med förlora hela värdet om företaget skulle gå i konkurs.
Aktier
Under de senaste decennierna har aktieplacering blivit en av de vanligast förekommande formerna för investering och sparande även bland privatpersoner. Beroende på strategi kan aktieplacering utgöra allt ifrån ett långsiktigt sparande till en kortsiktig spekulation utifrån prognoser om värdestegring. Tidigare fick kunden fysiska aktiebrev men systemet har nu datoriserats så att innehavaren har sina aktier på ett värdepapperskonto (VP-konto) som administreras av Euroclear Sweden, eller i en värdepappersdepå hos en bank eller hos något värdepappersbolag. Räntan är en årlig utdelning om företaget går med vinst. Exakt vad en aktie är och hur och när utdelning beslutas diskuteras inte närmare här.
Fondandelar
Eftersom aktiemarknaden förutsätter viss aktivitet från innehavarens sida, jämte kunskaper om marknadsanalys och företagsekonomi, har fondsparande blivit en populär investeringsform. Istället för att själv bevaka sitt aktieinnehav och genomföra transaktionerna kan man spara i fonder som förvaltas av en särskilt utsedd fondförvaltare. Varje fond fungerar som en aktieportfölj med aktier i flera olika bolag, vilket generellt sett medför att den totala risken för investeringen blir lägre än om investeringen begränsas till enstaka bolag. Enskilda investerare köper sedan andelar i själva fonden och får på så sätt en rätt till en viss andel av hela fondens värde, som varierar med konjunkturen. Fonden förvaltas av fondbolaget som administrerar fonden och därför betalar alla som investerar en viss förvaltningsavgift varje år, som dras direkt från fondinnehavet.
En fond kan naturligtvis innehålla andra värdepapper än aktier. Beroende på innehållet i fondportföljen talar man om olika typer av fonder, varav de vanligaste är:
Aktiefonder, där minst 75 % av fondförmögenheten är aktier
Räntefonder, där hela innehavet består av räntebärande värdepapper (t.ex. obligationer)
Blandfonder, där sammansättningen av värdepappren varierar
Fondandelsfond, som innehåller andelar av andra fonder, innebär bl.a. att förvaltningsavgifterna blir högre.
Obligationer
Obligationer är ett räntebärande värdepapper som kan ges ut av företag som t.ex. vill låna upp en större summa pengar. Även staten använder obligationsformen för att låna pengar av medborgarna genom att utge statsobligationer. Till skillnad från aktier och fonder är risken generellt sett lägre för den som innehar obligationer. Detta beror på att obligationer i grund och botten är löpande skuldebrev, d.v.s. skriftliga bevis på att utfärdaren har en skuld till innehavaren av obligationen. Obligationer löper på en viss tid och kan inte inlösas till utfärdaren innan löptiden är slut, men om innehavaren är intresserad av att snabbt likvidera obligationen så kan denna säljas till en annan spekulant. Det bör dock påpekas att obligationer i konkurshotade företag, så kallade junk bonds, naturligtvis är förenade med höga risker och har ett lägre värde vid omsättning.
Obligationer kan förekomma i flera former, som framförallt skiljer sig vad gäller grunden för beräkning och utbetalningen av räntan:
Kupongobligationer är obligationer där ränta betalas ut löpande
Nollkupongobligationer är obligationer där ingen ränta betalas ut eftersom denna inkluderas redan från början genom att obligationen köps till underkurs, d.v.s. till ett lägre pris än obligationens värde. Räntan erhålls därför först vid försäljningen som skillnaden mellan försäljnings- och inköpspris.
Premieobligationer är statsobligationer som utges av Riksgälden där alla innehavare deltar i en utlottning av det sammanlagda räntebeloppet för alla obligationerna. Ofta är innehavaren av ett visst minsta antal premieobligationer garanterad en räntevinst. Räntan avgörs av flera faktorer såsom marknadens utveckling, utlottningsprocenten och obligationens löptid.